Som Palle diktade igår är hösten mörker, längtan bort. Längtan tillbaka till sommaren, längtan till snöns förtrollande värld. När snötäcket ligger där och sprider ett lugn i naturen. Få känslor är så sköna som att känna pulsen slå kraftigt när man glider fram i perfekta skidspår under vinterns första intervallpass. Så långt från att hacka asfalt eller fläckta fulla spjäll i tegelnästet. Men medans hösten ändå är här får man göra det bästa av situationen. Det vill säga, Brygga öl! Jag har hållt på några år med detta intresse. Framgången har varierat mellan odrickbart till ganska bra faktiskt. I höst har två satser bryggts med gott resultat och idel lovord. Jag har börjat hitta ett embrio av riktigt bra grundrecept som jag försöker förädla. Men nu tänkte jag ge mig på att göra en kopia på min favoritöl från tiden jag bodde i Houghton, Michigan i USA. Där fanns ett mikrogryggeri vid namn Keweenaw Brewing Company. Många gånger satt vi i bryggeriets egna baroch diskuterade skidor, vallning och öl. Favoriten var Widow Maker Black. En mörk till utseendet men inte riktigt till smaken men fruktansvärt god öl. Namnet kommer från maskinen som användes av de gruvarbetaren i koppargruvorna och som gjorde många fruar till änkor. Många av gruvarbetarna i regionen var från skandinavien och speciellt Finland. Livet i Upper Peninsula i Michigan var hårt vid förra sekelskiftet när snöstormarna rullade in från Lake Superior. Lika hårt som en svensk höst. Det krävdes hembryggda drycker och varma kläder även där.
 
Milen rullar in som dom ska och vi ser fram emot att skänka en stor summa i slutet på månaden, iidag är vi halvvägs!