Redan 3e november. Vid det här laget borde jag alltså ha skrapat ihop 30 kilometer för att vara i fas. Det har jag inte. Kanske kommer månadens första mil ikväll, men då måste den avverkas i strutsabacken och det blir himla tråkigt att gå en hel mil uppför. I vilket fall som helst borde det styras ett ordentligt långpass till helgen för att komma i fas. Oskar är gräsänkling i helgen och känner jag honom rätt blir det hårdkörning från fredag eftermiddag till söndag kväll. Sen avslutar vi det hela med kebab. Alla är välkomna, Oskar visar vägen. 

Fick en kommentar av en bloggläsare att hen skänker 20kr per mil jag springer i november. Sådant sporrar ska ni veta. Jag gör det samma, lägger en tjuga per mil och tillsammans  hoppas jag vi kan skrapa ihop en rejäl summa att skänka vidare mot cancerforskning. Det här med att samla mil i löpskorna gör vi ju egentligen bara därför att vi kan. Det finna så många där ute som inte har hälsan på sin sida, det är för er vi springer extra mycket i november.
 

Målgång på Jätten bule. Det är sällan bekvämt att springa terränglopp men det är ändå en djupt behaglig tillfredställelse att gå i mål. Det är väl därför man springer antar jag. Det och chansen på en brödrost.