Vilken tur jag har som föddes i Sverige. Alltså på riktigt, när jag tänker efter ordentligt blir jag helt sjukt lycklig över det. Tänk er själva att försöka fly från sitt krigsdrabbade hemland i en gummibåt över ett stort hav med sina små barn. Sen när man kommer fram till ett helt nytt främmande land som inte har krig vill ingen ha en där och man betraktas som någon slags brottsling. Man borde snarare betraktas som en hjälte efter den resan. Personligen kan jag vara nöjd över att springa en mil på Huskvarnaberget ibland, men vad är det i jämförelse med att fly över halva jordklotet med barn på ryggen och packning i handen? Herregud vilken tur jag har som föddes i Sverige. Detta borde jag tänka på oftare. Vara tacksam varje vaken minut. Just nu sviktar motivationen till träning lite, men vad gör det i jämförelse till vad andra får genomlida. Igår såg jag Bono på scen, han hälsade flyktingarna välkomna till Europa till ett fullsatt Globen samtidigt som bilder rullade på jumbotronen och jubelropen ekade en lång stund. Femton tusen personer skek. Jag rös i hela kroppen och insåg på riktigt att jag har det bra. Väldigt bra. Inga problem alls faktiskt. Ibland gnäller jag lite över någon förkylning eller att jag har lite problem med baksida lår, men när man tänker efter ordentligt som jag gjorde under U2 konserten igår så är det ju bagateller i sammanhanget. Småsaker som man bara bryr sig om på grund av att man har det så bra.
Bilden har inget med texten att göra. Mer typ, ”här är en turistbild från Stockholm i korsningen där Palme sköts ihjäl 86”
2015-09-19 at 6:48 f m
Respekt!
2015-09-19 at 9:39 f m
Holaveden är solidaritet.
2015-09-19 at 1:53 e m
Fina ord! Bara en vecka kvar att hitta motivationen. Klarar du lätt.