Kanske är det jag som inte förstår hur man gör. Kanske är det min kropp som inte är gjord för det. Kanske är det skorna det är fel på. Kanske är det mitt löpsteg. Kanske är det fel på allt. Förmodligen. Men jag är ju en småbarnsförälder med begränsade resurser både ekonomiskt och tidsmässigt. Så för helvete. Kunde jag inte bara få springa lite utan att det gör ont mer än två jävla veckor på ett år?
Ursäkta frustrationen och gnället. Det finns så sjukt mycket värre saker än det här. Men jag ska springa Lidingöloppet om nio dagar. Och jag trodde för nio dagar sen att mitt livs form var i antågande. Nu blir det vila från löpning tills det är dags. Och när det är väl är dags så ska det icke gnällas.
RÅDET ATT AVSTÅ KÄNNER JAG REDAN TILL. Jag är inte dum på det sättet.
Men i skrivande stund så frågar jag mig själv. Vad är det som är så jävla svårt? Vad är det min veka kropp inte klarar av? Jag tog lärdom av våren då jag sprang skadad från Vasaloppet till Göteborgsvarvet. Men sen så står man här igen. Vilat från löpning sen John Bauer Trail och ändå räckte det med 2 km trippande i skogen för att jag skulle behöva halta tillbaka till bilen. Hade alltså till och med tagit bilen till skogen då jag bor i betongen (det är väl det som kallas karma kanske) för att skona kroppen. Inte ens det hjälpte.
Jag är 27 år.
Parodi. Och ridå för idag.
2015-09-17 at 5:49 f m
Medic rehab. Fråga efter Lejon, han fixar det.
2015-09-17 at 5:56 f m
Var är Mark Zuckerberg? Behöva en Ogilla knapp här 🙁
2015-09-18 at 11:26 f m
Felet är att du spang skadad från Vasaloppet till Göteborgsvarvet. Ungdomlig dumhet helt enkelt.