Livet är intervaller vid en sjö under vårens första timmar. När vattnet rynkas av den ljumma vinden och man får sträcka ut. När steget inte har några fiender och det lättmanövrerat kryssas mellan sollapande vårflanörer. Det är då livet är livet.
Det har gått flera varv runt i mitt huvud. Spekulerats och vridits och vänts. Jag har ju mest crosstrainat, småjoggat och rullskidspremiärat sedan Vasaloppssöndagen självdog. Jag har latchat lite boll med. Men alla ni som hoppats – eller allra mest troligt förfasats – kan jag härmed dementera en comeback. Jag går idag under epitetet ”konditionsidrottare” och inget annat.
Men nu var ju tanken att jag skulle springa långa intervaller vid det här laget för att förbereda mig inför halvmaran i Göteborg. Jag skulle ju gå in i toppning om en vecka för att sätta avtryck i Landsjön Runt. Några avtryck blir det nog dessvärre inte. Men däremot så satte veckans och årets första intervallpass i löpskorna fart på mina förhoppningar om att det mycket väl kan bli ett Landsjön Runt som genomförs med hedern i behåll. 5 stycken tusingar i sagolik vårvärme utmed Munksjöns södra strand var allt som behövdes. Smärtan från den dragande ischiasnerven försvann när mina bara ben fick dansa igen och det var glädje. Ren och skär sådan. När jag småjoggade hem till Bellman gjorde det litet ont. Men smärtan var välkommen. Det som gör ont är också vackert. Fast på riktigt.
På vägen hem hade någon tänt grillen dessutom. Kanske var en välmarinerad ytterfile i färd att hamna där. Mina tankar svävade iväg medan solen fortfarande värmde trots att klockan närmade sig sju på kvällen. Det här är livet just nu mina vänner.
Intervaller. Smärta. Och en tänd grill.
Det syns inte men jag ler.
2015-04-10 at 7:10 f m
Hur fort gick dom? Vi vet att du vet.
2015-04-10 at 7:54 f m
Dom gick anständigt fort för en sub 35-löpare…
2015-04-10 at 5:05 e m
NJUT! Fyfan mitt i ett helvete är jag så fruktansvärt avundsjuk på din vardagslycka. Tur löpning dövar smärta även om den är själslig! Men ja..även smärta är ju en del av LIVET.
2015-04-11 at 9:45 f m
När livet är tungt i övrigt är oftast fysisk aktivitet den bästa medicinen är min erfarenhet. Kämpa på!