Det händer något i Jönköping. Starka krafter är i rörelse. Något är i görningen. Jönköping håller på att utvecklas till ett grymt MTB-ställe. Tidigare har det alltid funnits fina MTB-stigar för den invigde i vätterbygden. Allt från stenskravel i östra vätterbranterna till snabba sandstigar i Axamo. Att SM har lagts i Jönköping i sommar blev lite av en spark i arslet på våran cyklande stad att styra upp dethär med MTB. Kommunen har till och med frågade i våras klubbarna om dom inte vill utvecka spårnätverken! Det är ett grymt stort steg i rätt riktning! Redan har mycket gjorts. Hallby har byggt ut både SM-banan och andra MTB-spår och vi hoppas att än mer kommer byggas. Cykellistan har idag invigning av ett nytt MTB-spår i Olsbo som går knyta ihop med Hallbys spår, det bjuds även på korv! Tenhult har byggt ut banor. På vistabanan (som jag tidigare skrivit om) ligger vi i startgropparna för att göra den permanent för året runt bruk.

 

Så alla som har intresse för MTB. Se till att ni hjälper till att bygga spår så vi får ett riktigt bra utbud av MTB-spår kring Jönköping!

 

 

Jag och brorsan startade med Roberto Vacchis cykelgäng. Vi betalade en högre summa för att få våran startplats, men alla pengar gick till välgörande ändamål. Forskning mot prostatacancer, skolprojekt åt barn i Ghana och Bryntessons Sockertoppen-läger. 

Det var 144 st som anmält sig till samma välklädda gäng och vi rullade iväg i 3 olika startgrupper. Jag och brorsan startade helt utan ambitioner. Vi ville ha en trevlig dag på cykeln, skaffa oss lite solbränna, käka lösgodis och snacka lite skit med varandra i 15 mil. Ganska direkt hamnar vi dock i en klunga och det blir körning direkt. Upp till 8 mil hänger vi på denna grupp, men i Boet där mamma är uppvuxen och större delen av släkten håller till, tackar vi för oss. Vi ville ju ha en lugn och trevlig dag på cykelsadeln, inte tävlingshetsa precis som övriga cyklister i gruppen. Sen var vi lagom slitna i både rumpa och lår och när de andra stresskissar tar vi det lite lugnt med urineringen och får se på när gruppen rullar iväg igen.

 

Vi rullar vidare i egen takt. Vi glider sakta fram på de östgötska landsvägarna och snittet har hamnat under 30km/h. Hälsar på lite släktingar. Känner igen en del ställen då man är 50% östgöte. Åker förbi kyrkogården där morfar ligger begravd. Känns fint på något sätt. Där ligger han efter en förlorad kamp mot bl.a. prostatacancer, och här cyklar vi förbi i matchande tröjor och samlar in pengar för att forskningen ska få ekonomisk backup. Prostatacancern som nu är den vanligaste typen av cancer uppmärksammas alldeles för lite enligt mig. Tack Vätternrundan för att ni bjöd på startplatserna, och tack Roberto Vacchi för ett bra initiativ. 

Som planerat blev jag rätt så trött efter 11-12 mil. Men vi trampade på och efter 5 timmar och 40 minuter var vi tillbaka i Motala. Man hinner tänka och fundera ganska mycket under en sådan cykeltur. Jag tror det har med att göra att snittpulsen är relativt låg i jämförelse med övriga sporter. Springer man ett 10km lopp ligger man ju så nära maxpuls att det inte går att tänka på de enklaste funderingarna ens… Det märktes tydligt att man hade bättre kondition än vad man var cyklist. I de stigningar som fanns var det många som fick kämpa och slita i gruppen. Men jag tyckte personligen inte att det var särskilt kämpigt. Fick höra ett väldigt felaktigt citat tidigare i veckan – ”ja men du som springer så mycket har väl inga problem att cykla” 

Ja, och jag borstar tänderna rätt ofta också, men det gör mig inte till en bättre cyklist. Landsvägscykling och löpning är i mina ögon inte så besläktade med varandra. Träningen är helt olika. Cyklingen handlar till största delen om att nöta mil efter mil och samla på sig timmar på sadeln. Min löpträning är tvärtom. I löpning kan man träna ganska lite om du gör det smart. Jag tränar förhållandevis lite löpning. Mina löppass snittar ungefär 40 min/pass och på sin höjd får jag ihop 40km/vecka. Det har man inte så stor nytta av när du ska sitta på en sadeln i 5-6 timmar. Tränar du mycket cykling blir du bra på cykling. Tränar du mycket löpning, blir du bra på löpning. Inte tvärtom såklart. Svårare än så är det inte. 

När vi kommit i mål var jag förstörd i nacke och rygg. Kroppen var inte så glad i att sitta i cykelställning. Efter ett stopp på Burger King var jag åter på banan och jag har lovat mig själv att aldrig mer cykla ett långt lopp utan träning. Cykelträning då förstårs. Jag kan nog lova att Vätternrundan kommer cyklas en dag. Men det är inte än på ett tag. Tills dess ska jag bara vara en tvättäkta solskenscyklist. Det finns roligare saker att göra när det regnar. 

Glöm inte bort att ni är välkomna till Pickarpsvägen på fredag. Tillsammans äter vi korv och hejar fram cyklisterna som ska ta sig an Kaxholmsbacken. Skriv i kommentarsfältet om just du behöver lite extra hejarop och energipåfyllning. Och skriv i så fsll vilken tid du beräknar att vara i kaxholmen (10mil efter start) Vi ses, hajj!