Ägnade lördagen åt att resa takstolar. Takstolar för att bilda tak. Skydd emot solen, regnet och sedermera snön. Tak för att bilda rum. Rum för förvarring och rum för levande.  Tak är det viktiga. Taket ska ju skydda rummet/rummen och det var ju dessa som gjorde att det bestämdes att bygga ifrån allra första början. Man måste bygga, underhålla, laga, fundera, klura och vila däremellan. Man kan inte bara leva utan man må skapa och bygga men inte glömma bort pausen och vilan. Per vilade 2 dagar när han byggde upp sin storhetstid. Två dagar av vila följdes av fem dagar av nedbrytande. Han blev bäst i världen, han blev mästarnas mästare.

 

Vila en konstform.

Blaise Pascal mannen som laborerade med kvicksilverbarometern och fick ge namn åt måttenheten för tryck sa engång att All människans olycka kommer av att hon inte kan sitta still i ett rum. Efter en alltför lång natt så blev det tillslut morgon och lördag blev söndag. Söndag är ju vilodag har man ju hört sen gammalt även om Gud vilade på den sjunde och sista dagen vilket på den riktiga förr tiden var lördagen. Men i konungariket Sverige är söndagen veckans sista dag och det är internationell standard sedan 1972. Söndagen är min favorit dag och en högtidsdag. Jag skulle nu sitta still i mitt eget hem i frid och slipa mina knivar som man säger. Jag hade gett mig fan på att sitta still. Jag skulle ta mina pauser men återvända till stillheten med orden, tankarna och alla dessa sidor som bara väntar på mig. Ingen tv och inga datorer utan försöka hitta balansen att sitta still. Och jag satt och jag satt, låg på golv och gick runt runt. Städade och dödade flugor. Ordning på det som går att få ordning på. Oredan i verkligheten kan man inte göra mycket åt. Man ska inte ha saker som är söder eller solkiga för då sipprar trasigheten sig in och börjar svartmåla. Och jag gillar inte svart. Färgrikt ska det vara. Mina blommor i köket för en ständig kamp mot torrheten. De lever men de har det tufft. Så mycket förstår jag. Torra blad ser trasigt ut. Det solkar sig därute i köket. Jag borde kanske lägga pengar på snittblommor. Vas med vatten och sedan får de leva färgrikt tills de dör och då blir de till jord i komposthögen.  Tycker det låter bra. Mellan kaffekopparna googlar jag lite pioner, rosenkvitten, pingstliljor och franska tulpaner. Öppnar fönstret och låter fågelkvittret komma in. Märkliga dinosaurier det där som flyger omkring och spelar musik för våra öron. Nej nu känner ja att jag börjar bli galen av att sitta still. När Bodil Malmsten kände att hon började bli galen så möblerade hon om. Eller hon möblerade väl om för att inte bli det, galen alltså.

Nog vilat nu kör vi midsommarveckan.

Jag ska springa och crossfitta.