Kategori: Arvid (sida 1 av 30)

Holaveden podcast – Jan Rudolfsson

Året var 1983 när Jan Rudolfsson kanske gjorde sin bästa löpartävling i karriären den där sista söndagen i april, ett varv runt landsjön. Efter att ha varit tveksam på formen efter en halvmara några dagar tidigare skippade han terräng-SM och istället sprang han runt vår kära sjö på 37:56. Just den där tiden har präntats in långt innanför mitt pannben, tre sju fem sex. Men det finns stor chans att det där banrekordet från -83 uppdateras nu på söndag när David Nilsson kommer och river av ett varv. Men som Rudolfsson sa i podden jag kommer länka här nedanför, ¨Det räcker inte med att han joggar runt..¨ och så är det, 37:56 är en rätt stygg tid även för David när han möter på backarna upp till Knutssons..

Holaveden podcast, med Jan Rudolfsson!

Lyssna och dela gärna podden. Den finns även på podcast-appen om du söker efter efter holaveden podcast.

https://soundcloud.com/user-450397479/holaveden-podcast-jan

De bästa tiderna under 40 min. Var tror ni David springer på? Kommentera!

 

Även Åsa Lundström kommer och siktar på vinst i damklassen. Ska man inte springa på söndag borde man definitivt komma ner till sjön och heja på Åsa. Hon är en riktigt världsstjärna och det är inte ofta hon springer rena löplopp, utan att simma och cykla först. Kika gärna på filmen nedanför så får ni se de vackraste bilderna från Landsjön jag någonsin sett.

 

Säkraste vårtecknet

Det börjar närma sig.

Det tisslas och det tasslas.

Är det verkligen bara 14 dagar kvar, frågar någon. Jo, visst är det så. På söndag om två veckor ska folkfesten Landsjön Runt avgöras. Isen ligger fortfarande kvar, men det säkraste vårtecknet är ändå att priset för anmälan till Lansjön runt snart höjs. Kommer David Nilsson att bräcka Rudolfssons rekord från 1983? Kommer Hubbe att springa under en timme och en gång för alla bli en riktig löpare? Kommer fler att ha koll på vem Åsa Lundström är efter att hon vinner damklassen?

Holaveden vill slå det hårdaste trumslaget på den största golvpukan för den folkfest Landsjön runt faktiskt är. Sjön som är navet i hembygden ligger oss väldigt varmt om hjärtat, och man blir alldeles sentimental när man tänker på vad som skett runt omkring, på eller i den. Det var här man drog ut på sina första fisketurer ensam. Oändligt med fisk har plockats hem till mamma och pappa som inte gjorts något av. Jag och Frank Göransson fick en gång gå i land vid Nabba udde när det blev oväder och fick vänta ut stormen flera timmar innan vi vågade oss ut med roddbåten igen. Efter det blev det min bästa fiskekväll någonsin, abborrarna bokstavligen talat flög in i båten. Alla gånger man haft övertro på den första isen som lagt sig så man gått igenom ner till knäna, för man ¨skulle ju bara se om isen höll¨. Eller alla de gånger när jag och Calle Eklund tog ett varv med cykeln runt sjön efter fotbollsträningarna för att prata om vilka tjejer man var mest förtjust i. Unga och dumma. Fortfarande dum visserligen, men lite äldre idag. Jag tar fortfarande ett varv med cykeln då och då för att prata om brudar. Eller alla de gånger som fotbollsträningen avslutats med ett bad. Eller alla grillkvällar. Eller alla långfärdsturer på isen. Skidåkning på skaren. Fyrhjuling på isen. Övningskörning. Löpturer. Rullskidor.  Landsjön väcker minnen, och alla minnen gör så att det drar i smilbanden.

Holaveden har gått in i arrangörsstaben för Landsjön runt 2018. Det finns oändligt med lopp och för att överleva måste man utvecklas och sticka ut. I år har vi höjt belöningen för att slå banrekordet, vi tror att vi måste locka hit elitlöpare för att vässa intresset bland publiken. David Nilsson har flaggat för start. Prisbordet är välfyllt och även utlottade priser kommer det finnas gott om. Bland annat en specialdesignad Landsjön Runt-tatuering. För barnen blir det hoppborg och lekland. Serveringen kommer vara billig och bestå mestadels av hembakat. Det finns som ni kanske vet fler olika distanser att välja ibland, men vi rekommenderar självklart att man springer hela varvet runt sjön för att få se kaxholmen från den vackraste sidan man kan. En helt ny tävlingsdistans har uppkommit efter påtryckningar och 2018 kommer det att avgöras vem som är den vassaste skidåkaren OCH löparen genom en så kallad dubblering. Vi hävdar att Johannes Eklöf har det inofficiella rekordet på dubblering genom 23:20 på rull och 44:23 på löpning från 2016. Vem tror ni kan slå det? Ni hör ju hur det låter, detta är en dag man absolut inte vill missa. Landsjön runt är bättre än någonsin, de som säger att det var bättre förr röstar förmodligen på sverigedemokraterna. Utveckling och framsteg är grejen. Välkomna med eran anmälan nu innan priset höjs!

 

www.landsjonrunt.se

Jag tror detta kan ha varit mitt första Landsjön Runt, kanske 2011. 48:21 blev tiden. Men vem orkar faktagranska det om jag råkar ha fel. Sprang i pappas skor, stora shorts och en dålig tonårsskäggväxt. Några år senare sprang jag på 39:46. Sjön väcker minnen. 

 

 

Exet

Vilken helg det var i Valencia, kan inte släppa det ännu. Att inte få springa var såklart riktigt tråkigt, men proppen hade gått ur flera veckor tidigare när jag bestämde mig för kasta in handduken i början av Mars redan. Där och då var jag riktigt less, men inställningen till resan blev nåt helt annat när jag bara följde med som sällskap. Att få hänga med Mats Erixon tillexempel, vilken grej.

Mats har laddat upp 54 filmer på youtube, vilken kung. Det är 42 fler än holaveden har uppe och de flesta klippen är bättre än våra. Totalt utskåpade på sociala medier med andra ord, åtminstone youtube. Massor av gammalt guld finns på hans kanal, in och kolla!

Jag tror jag drar till Berlin och bevakar halvmaran dör på söndag, ni följer allt på holavedens egna facebooksida där vi sänder live!

 

https://m.facebook.com/profile.php?id=1580188485607110&ref=content_filter 

In och gilla, så kanske vi blir större än mats Erixon på sociala medier tillslut!

 

Flygande reportern

Go’ kväll!

Det kändes som jag var med i TV-programmet Go kväll på SVT där man får chansen att bjuda in sina mest intressanta middagsgäster man hade velat dela en måltid med. Ni vet det där programmet där den nu framlidne Jerry Williams, arbetarklassens egna rockstjärna, briljerade och bjöd in både Lenin och Stalin som fick sitta bredvid varandra. Jag själv hamnade vid samma bord som idolen Micke Ekvall och även hans bollplank Mats Erixon under en kväll när vi avnjöt varsin Spansk hamburgare på ett halvtaskigt hak med hög ljudvolym. Det var spridda skurar vad gäller samtalsämnen, bland annat avhandlades kommunisternas väpnade kamp och hur en kille från Nässjö kunde springa milen på 27:55 när det väl begav sig. Mats Erixon är verkligen en karaktär, så mycket kan jag avslöja. Resten får vi nog censurera för bloggläsarna. Micke ekvall är stenhård, ingen i Sverige pratar löpning på det sättet han gör. Fokuserad, målmedveten, seriös. En elitidrottare helt enkelt.

Den spanska halvmaran gick dåligt för egen del. Vänstra knät strular fortfarande, men boendet var betalt och resan redan bokad, så att vaska en hel helg i Spanien kändes som slöseri. Njuta av lite vårluft och fungera som socialt glidmedel under några dagar var precis vad jag behövde. Istället för att springa med nummerlapp på bröstet fick jag uppleva loppet från sidan av tillsammans med Mats Erixon. Vi hade en helskön dag och på Holavedens egna Facebooksida hittar ni lite rörligt material från loppet. Det var här jag lärde känna Mats och det krävdes inte många minuter tillsammans med honom för att inse att han är en karaktär. Det går inte nog att understryka.

För eliten gick loppet relativt lugnt första 13 kilometerna eftersom det var nära på stormvindar de fick tampas mot. 29:30 första milen är ingen toköppning från förhandsfavoriterna, men eftersom Valencia halvmaraton i år var värd för VM handlade loppet mer om placeringar för täten än att göra en snabb tid. Vid 15km exploderade det, och sista femman (16km – 21km) sprang herrsegraren under 13 minuter. (2:35min/km) Det är otroligt snabbt, speciellt med tanke på att de sprungit 16km redan innan en bra bit under 3-minuterstempo. Häftigt att uppleva detta från sidan av även om jag hellre hade sprungit.

Bortser man från den klimatpåverkan en flygresa ner till södra Europa innebär så vill jag verkligen slå ett slag för springa halvmaror utomlands, Snabba banor, häftiga arrangemang och så är det ganska billigt om man bor några likasinnade i samma lägenhet. Det måste absolut bli ett nytt försök nästa vår, och då ska jag stå på startlinjen!

Nu blickar vi framåt och det jag önskar mig allra mest av påskharen är att jag kan få börja springa ordentligt igen. I så fall kanske man hinner komma igång innan årets happening runt Landsjön, men också få till en bra form för bantävlingar i sommar och eventuell göra ett försök på halvmara på nån snabb och platt bana här hemma i Sverige. Sen skräller vi på Lidingö.

Glad påsk! Ät mycket godis, men ät inget äckligt godis. Det är inte värt det, man mår bara illa efter ett tag. Och passa på att åka skidor, det är inte så ofta man kan åka skare på påskafton!

– Uppjogg med Gabriel Steffensen (1:06:09) och Anders Grahl (1:08:42). Häftiga byggnader vid vetenskapsmuseet som start och målgång var vid. 

– Strax innan start drar Mats Erixon nån magisk anekdot från det glada 80-talet. Ibland struntade han i intervallpass och gick och köpte semlor i stället. Det är sånt man vill höra när man kämpa på. 27:55 på milen och 1:02:48 på göteborgsvarvet, det är styggt!

– En fin byggnad i valencia. Det fanns många såna! 

De stora teamens era

21, 8, 13, 7, 3, 9, 13, 14, 17, 47, 3, 3, 2, 3, 6, 5, 3, 9, 23, 7

Vad är detta för siffror undrar ni säkert?

Det är 21 st vasaloppsplaceringar, mellan år 1997 och 2018. En magisk resultatsvit där det enda året som egentligen sticker ut är 2008 då det ¨bara¨ räckte till en 47e plats. Hela 13 gånger topp tio, och 6 av dessa är på pallen. Aldrig en seger. Stanislav Rezac.

Det är tydligt hur dom stora teamen bestämmer hur loppet ska sluta nu för tiden. Därför var det extra roligt när två åkare satte färg på loppet med en utbrytning som höll i nästan 70 kilometer. Man visste att det inte skulle hålla hela vägen till mora, men ändå. Visst hoppas man. Tror ni att vi kommer få se en Vasaloppssegrare igen som inte åker för ett stort team?

Och Berdal, vad ska man säga? Det var så nära, men ändå så långt borta. Lite som Laugaland 2014. Det höll nästan. Men in mot mål var det ändå en stor klunga som kom ikapp och avgörande kom inte förens på upploppet som så många gånger förr. Efter 90 kilometer är det så lite som avgör, och då kan det ha stor betydelse att åka med rätt teamkläder. Man ser tydligt hur Kardin släpper in Nygåård i spåret och bjuder på ett guldläge precis inför avgörandet. Den bjudningen hade han aldrig fått om dom inte åkte i samma teamkläder. Och det är tydligt hur Aukland offrar sig totalt för att jaga ikapp Berdal från eldris och in mot mål, allt för att ge Nygåård bästa chansen.

Vasaloppet är speciellt, den extra timmen är den som gör loppet unikt. Flera åkare som varit osynliga tidigare under säsongen blir nu tongivande mot slutet av Vasaloppet. Gubbarna Rezac, Brink och Aukland för att nämna några. Markus Ottosson har vi knappt sett på hela säsongen men när det vankas Vasalopp är han där framme sista milen, och hade det inte varit för att han tillsammans med Aukland fick jaga ikapp Berdal tror jag Ottosson hade tagit det i år. Han såg grymt stark ut mot slutet.

Här är en intressant insyn i hur livet kan vara för en elitåkare som inte har samma uppbackning som åkarna från de stora teamen. Mycket läsvärt!

Tankar från vasaloppsspåret – en hyllning till Stanislav Řezáč

 

Äldre inlägg

© 2018 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑