På Landsjön blandades vit sjöfågel med vita gäss i söndags när jag tittade ut från fönstret på Ringvägen. Vinden kom åtminstone åt hyfsat rätt håll. Från norr. Det blir kämpigt på bottre lång tänkte jag. Det är alltid jobbigt på bottre lång. Vilken bana man än springer.

Målet var att försöka hålla 3:20 på de platta delarna och springa kontrollerat i den backiga delen. Som sig bör gick det åt skogen. 3:08 på första. Hängde på i ryggen på en bortflyende Claessonbroder. Släppte och försökte hitta tempot. Luckan växte. 200-250m vid Säby. Vid fågelstationen var det något närmare. Fick lite energi av bröderna Sjöbergs hejande. Knappade in lite till fram till Lyckås. Jag om nån vet hur trött man kan vara där och hur långa de sista tre kilometerna är. Tänkte på Arvid. Lägger jag de sista 10 minutrarna i 3:15 går det nog hem. Vid Lilla-Lyckås var jag ikapp och fick några meter. Kändes som historien upprepade sig när Palle skriker vid Drättinge. Sneglade på klockan, drömgränsen är ju under 40, svårt att avgöra hur långt det är kvar men än var det en bit kvar till 40. Svängde in på Vistavallen och kunde äntligen ta dendär segern som jag jagat så många gånger. 40:45 är jag väldigt nöjd med. Kanske kan jag gå mot sub40 innan 40…? För några år sedan kändes ens tanken på sub40 helt absurd. Mycket kan ändras. Om nån för 10 år sedan berättat för mig att jag skulle göra mitt bästa Landsjön Runt 6 år efter jag ”slutat” träna och 2 månader efter jag blivit pappa hade jag skrattat. Men, men, en gång tvekade Arvid på att han någonsin skulle klara sub32…

Nästa lopp blir Kungsholmen Runt Halvmaraton om 10 dagar.

-OL

Ingen är väl värd en vinst på Landsjön Runt mer än Oskar ”the one and only” Lund! Det är kul att en riktig kaxholmsprofil får ta hem segern runt sjön.
Holaveden lyfter på hatten och gratulerar. Tiden 40:45 skvallrar dessutom om att löpformen är riktigt fin. Det blir en intressant säsong att följa.
Vart övriga Holaveden höll hus vågar vi knappt prata om. Jag tror ingen av oss hade giltig anledning att skippa egentligen. Vi knyter näven och kommer tillbaka starkare nästa år.

Morgonflight till London. Chelsea-West Ham på söndag. Missar Landsjön Runt. Oförlåtligt förstås. Önskar er alla en hemsk upplevelse. För det är vad det är. Och har man haft en hemsk upplevelse har man gjort det bra. Ingen som har vänt mot Vistavallen vid Lyckås kan påstå nåt annat. En gång låg jag i rygg på Oskar där. Samma gång började Arvid sin upphämtning där. En gång var jag trea där. Det kommer dröja tills det händer igen tyvärr.
Vi kör en låt från London.

Resultatet av att gå upp kl4 är att man blir helt förstörd. Resultatet av att inte gå upp är att livet blir det. Människan kämpar. Försöker. Sliter. Njuter, faktiskt.

Solen hänger kvar länge nu på kvällarna. Löpning i solnedgången är bland det bästa sättet att njuta av en fin vårkväll.

Tog lite semester efter påsk för några dagar nere i Järnforsen. Skogspromenader och löpturer blandas med blöjbyte och barnskrik. Behövs inte mer än så för att fördriva en dag.

Till helgen blir det Landsjön Runt. Har inte sprungit det på ett par år och ser verkligen fram emot att åter stå på startlinjen. Formen är nog ganska god känns det som.