Tydligen inte ett riktigt ord, vill bli huslängan. Också ett fint ord men inte min andemening. Hus är verkligen grejen, ett tecken på mognad. Man är äldre men inte gammal. Var sak har sin tid, tar sin tid gör hus. Verkligen. Den kräver din hängivenhet. Den är också lite hänsynslös. Kan man säga den om ett hus? Knappt man vågar. Än kan det gå käpp rätt åt helvete. Men det är osannolikt. Generellt kan man säga att det är rätt enkelt om man låter det vara enkelt. Viktigt är att inte göra något av lathet. Det borde vara något slags motto.

I små och stora detaljer är allting komplext. Det beror på hur djupt man tittar. Med ett hus kan man utvecklas. Man lär sig vad man vill och inte vill. Man lär sig prata för sin sak och man lär sig ett helt annat tankeperspektiv. Man målar sin karta.

Tacka gud för vänner och familj. Och framförallt alla nya bekantskaper man får. Det är en fröjd att vara människa ibland. Allt som oftast nu för tiden verkar det som.

Men dagarna är korta. Hade ett sikte inställt på öis-timmen men fick lyfta bössan och släppa den tills vidare. Ett tag pratades det om dubbla öisloppsbanan på torsdag men ja vet inte om det är aktuellt fortfarande?

Alla husbyggare vet ju att på nyårsaftonsdagen är det tillåtet att smitta iväg lite tidigare, vad passar då bättre än att springa lite, lite rejält i John Bauerskogen.

Sprang två ”joggar” med LandslagsArvid i veckan, fick nån skit i låret och kunde knappt gå under en dag men sen var det borta.

Vi blickar framåt.

 

Kärlek