Skolgårdsfest. Hej hej. Jodå helt okej. Tiden springer ifrån dig också, vad kan man göra? Om huset är färdigt? Nej men bygglovet har trillat ner i brevlådan. Man får ta sin lilla tid.

Finaste tiden är nu. Bara titta ut genom fönstret. Perfekt för kvällslöpning. Samkväm. Kysser henne på halsen när hon står och tömmer sin vattenflaska. För handen över hennes mage och hon vänder sig om och en famn i min famn. Man får ro om det bästa i världen.

Elitloppet på söndag, tappat helt kontakten där. Så som man älskat det där. Hästkapplöpning, den ultimata underhållningen. Pratade med en ikväll som suttit bakom en häst där, i ledningen dessutom. Kommer inte ihåg vad den hästen hette, men kusken som nu stod rätt framför mig hade läkt ihop väl efter att fått hela innanmätet söndersparkat.

Man pratar om att idrotten eller sporten har sitt ursprung i kollektiv lek. Och att det är vadslagningen som har utvecklat en vad man kallar sportifierings process med tydliga regler så att vadslagningen ska kunna utföras. Anledningen tycks vara att Serotonin utsöndras i större dos vid ett läge med osäkert utfall en i ett läge med given utgång. Man visar genom experiment att människor hellre väljer en chansning för att vinna säg 100kr än att göra en uppgift och kamma hem 70kr. Ni förstår vart ja vill komma. Reglerna är tillför vadslagning och det är känslan av spänning vi vill åt. Vi vill tydligen inte ha Caster Semenya till oddset 1,0 eller 1,2 1,3.

Mitt husprojekt ser väldigt spännande ut. Utfallet högst osäkert. Man får ändå samarbeta så gott det går. Söka sig en väg framåt. Ta reda på vad man vill och tala för sig. Imorgon köper ja ett nybakat bröd, behöver andrum i tänkandet. Tomat, svartpeppar och gräddost. Tung matematisk filosofi, inte för att man fattar men man ger sig inte. Öl från Gotlands bryggeri. En näve chokladindränkta nötter. Lördag grävmaskin.

Min grabb tar trumlektioner. På min inrådan. Tror det är en bra start att börja där.

Min förra sambo har flyttat in i huset mitt emot. Vinkar till varandra som grannar. Livet behöver inte vara svårare än så. Man får hjälpas åt.

David Nilsson blev känslosam till tårgränsen av att passera 25km i 2,09fart och känna att det flyter på. Vid trettio började tolv kilometer av trilskande. Men ändå den där känslan. Är mycket fäst vid hans analytiska förmåga. Inte vanligt, speciellt inte för idrottsmän. En ultimat poddgäst.

Kommer inte i säng, trots att hon ligger däruppe. Godnatt är ett vackert ord.

/Johan