Na Zdravi!

 
Jag är involverad som den andra hälften i ett projekt som går ut på att uppleva världens större städer på ett lättjefullt sätt. Projektet är tänkt som livslångt och innefattar en stad per år. Projektetet går under arbetsnamnet ”Cheers the world”.
 
Enligt biologerna skiljde sig människorna från Aporna för fem miljoner år sedan.
Alltså långt innan vi hamnade på savannen.
Som vi tidigare nämnt var det utvecklingen av språket som blev den första stora katalysatorn till den utvecklingsspiral som än idag snurrar, och nu fortare än någonsin.
Exakthet är som bekant ett diffust begrepp men man säger att språkets uppkomst är för mellan 150-200 tusen år sedan.
Den största skillnaden till att det var människan som utvecklade tal förmågan och inte apan kan man se fysiskt i apans övre luftvägar.
Trots att det var fem miljoner år sedan vi skiljde oss från apan så kan människan fortfarande resa tillbaks till det stadiet.
Det s.k. apstadiet.
Det som får människan att färdas flera miljoner år tillbaks i tiden är en blandning av kemi, slump och olyckliga omständigheter som t ex kulturkrockar och språklig förbistring.
 
Två unga män har bestämt sig för att åka ut i världen tillsammans.
Flyget har tagit oss till Tjeckiens huvudstad Prag.
Vi är fast beslutna om att uppleva världen på riktigt, utanför turistströmmar och s.k sevärdheter.
Vi har scannat internet och beger oss ut på jakt efter Prags hjärta.
Pilen i Google maps för oss ifrån floden upp mot bergets topp i riktning mot ett torg som mer liknar en större fyrvägskorsning.
Vi har till synes inte hittat någonting när vi kommer fram till pilens slutdestination.
Frågar en gammal man som rastar en till synes minst lika gammal hund och mannen pekar mot en brun träport.
Framme vid den vita väggen med den bruna porten kan man avläsa texten U CERNÈHO VOLA.
Innanför porten, en korridor som leder till ett ca 50 kvm stort kyrksalsliknande rum med robusta bänkar och bord.
Rummet är belamrat av kedjerökande Tjecker som pratar i mun på varandra.
Vi har nu hittat urtypen av ett Tjeckiskt öl sjapp.
 
En kulturkrock är när man är van vid att göra på ett sätt men kommer till ett ny plats där människor gör på ett annat.
Vill man ha en öl i Sverige går man fram till en bar, försöker få ögonkontakt med bartendern, väljer mellan 4-5 sorter, betalar alldeles för mycket i skatt för att sedan återvända till sin plats.
 
Öl sjappet är helt turistfritt, tills nu vill säga.
Efter att ha konstaterat att det egentligen inte finns plats för oss här har vi slagit oss ner på en bänk i utkanten av ett bord.
Två skummande ölbägare ställs fram framför oss.
Tjeckerna är trevliga och duktiga på engelska och vi kommer snabbt i konversation med våra bordsgrannar.
Återigen visar det sig att vill man veta någon ett lands kultur så är ett par pilsner med en medborgare helt rätt väg.
Jag som tänkt äta dumplings på resan men blir övertalad att låta bli.
Dumplingsen i Prag är tydligen förkastligt förproducerad och anledningen till det är hygien kraven.
Riktiga dumplings äts hemma hos en Tjeckisk bonnmor!
 
När ölbägaren är slut ställs det fram en ny.
Man får en lapp vid bordet där servitören drar ett streck varje gång en öl serveras.
Det serveras bara en sorts öl som är en ljus lager, jag skulle jämföra den snabbt i systembolagsmått vid Stella Artois.
En god öl helt enkelt.
Det är en man som fyller bägare från en tapp samtidigt som han själv konstant själv dricker och en man som serverar öl och drar pennstreck vid borden.
Har man lite kvar i glaset när mannen passerar förbi ställer han sig och stirrar tills men svept sumpen och en ny bägare kan ställas ner vid bordet.
Ölen kostar ca 20kr för en halvliter.
När man skålar slår man först i bordet For those who died, sedan skålar man askfatet For those in prison för att sedan höja glaset And for those who no longer with us.
 
Stämning är sådär öppenhjärtligt som bara kall god öl kan åstakomma.
Vår nu Tjeckiska vän som pratar med cigaretten vikande i mungipan medans han rullar en ny vill bjuda oss på något Tjeckiskt och in kommer 5cls snapsar av Becherovka.
Dom sitter fint ner i ena benet med en smak av anis och kanel.
Här börjar den språkliga förbistringen, nicken på den tänka frågan om servitören kunde duka av gjorde så nya snapsar ställdes fram.
Och sådär flöt det på och när vi skulle gå ut i den Pragiska natten hälsades vi adjö av en bartender med ena handen kring öltappen och den andra krampaktigt i en hylla.
 
Färden tog sin fart över kullerstensgatorna i det där ljuset som flickor inte bör promenera ensamma i.
Nya syltor, kroggolv efter kroggolv, en käke som knäcker isen ifrån en Gin & Tonic.
Små bitar av knaperstekt bacon som stelnet i sitt eget fett och bres på halvmörkt rostat bröd och toppas med saltgurka och rödlök.
For those who died, for those in prison and for those who no longer with us.
Högst oklart vad skillnaden är mellan den första och den sista kategorin här men det enda man kan göra mellan skrattsalvorna i schimpans stadiet vi nu försatt oss i är att slå varandra på axlarna, brottas och göra high five av diffusa anledningar.
Vi är flera miljoner år tillbaks i tiden.
 
Det kommer alltid en morgondag och solen går som bekant upp i öster.
Sträva hellre framåt än vandra tillbaks i tiden vänner.
 
 
 
 

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2019 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑