Var inte en idiot!
Säger det till mig själv minst ett par gånger om dagen.
Det har känts som det behövs.
 
Visst är det lätt att trampa snett.
Det är visst är det mänskligt lätt att köra på med en dåres envishet.
Men det är nödvändigt att stanna upp och reflektera imellanåt.
Det är inte bara kroppen som måste tränas till utveckling utan också tankeverksamheten.
Vi vet alla att idioti är att göra samma sak en gång till men hoppas på ett annat utfall.
 
Jag har åkt på en riktig omgång av käftsmällar.
I min journal kan man se att jag haft ont i ryggen 1-2 gånger om året sedan 2010.
Det är sex år.
Inte alltid så allvarligt, oftast bortblåst efter en vecka.
Den vinden kom inte denna gången.
 
Sätet blir ofta stelt på mig, vilket har varit ganska enkelt att fixa till.
Jag har tyckt mig ha rätt bra koll.
Ett rörlighetstest har nu visat att det stora problemet är framsida lår.
Vilket har gett utslaget att min höft är framåtroterad vilket har gjort att jag inte enbart går som en anka utan även får inflamationer i ryggen.
Det är skit.
 
Planen är att förlänga framsidan genom statisk stretching helhjärtat.
Inte halvtaskigt slarvigt.
Det är nya rutiner som måste till, det får ta sin tid.
Det går att förlänga en muskel även om det inte är helt lätt.
Inom bindväven i muskeln finns det små buntar av fascikler.
Det är dom man vill föränga genom statisk stretching.
Man kan egentligen inte stretcha för mycket, för ofta men för hårt.
Det vet ja, man gråter som ett ensamt barn om natten.
 
Man gör bäst i att attackera varierat.
Olika mycket, olika långt olika hårt.
 
Det är precis som alla sagt i alla tider.
Det är därför dom säger det, antar ja.