Herregud vilken söndag.
Springa på bana är väldigt speciellt enligt min mening.
Det är det typiska exemplet på att ångest och fascination verkligen hör ihop.
Springa som är så enkelt och naturligt men ett rent helvete att lyckas göra det fort.
Jag tänker attackera löpningen med typisk mindfulness.
Mindfulness bygger på ett accepterande av sakers tillstånd.
Man ska ta känslorna/sakerna(löpningen) och verkligen gå in i det, undersöka det och placera det någonstans i sitt rätta landskap.
Målet är att komma till acceptans och inte låta saker/löpning uppta ett alltför stort utrymme.
Acceptans är verkligen mitt yttersta drömtillstånd.
Jag tycker det är hur vackert som helst.
Ärligheten med löpning verkligen dess enkla skönhet.
För att springa fort måste man verkligen acceptera fakta.
Ska man springa fort så krävs det träning, träning och träning.
Det är helt enkelt en jävla massa pass som måste göras.
Man ska tänka och svettas medans men lever och njuter.
 
 
Nerverna?
Naprapaten tryckte skiten ur mig, bokstavligen.
Jag lider av åkomman att jag lätt blir stel i inre sätersmuskeln vilket får följden att det trycker på en nerv och det resulterar i smärta i rygg och ner i ena benet.
Visst är jag en frekvent fuskare av stretchingen men det är inte riktigt så enkelt.
Den inre sätesmuskeln är lite svår att få kontakt med och det kan krävas att trycka till den då och då.
Enklast och billigast är att försöka ligga med kroppstyngden på en tennisboll och försöka hitta punkten där det smärtar.
 
 
Skidåkaren Johan Palmér?
Det är väldigt nära rullskids premiär nu.
Har kapat och fixat iordning ett par nya stavar.
Har även köpt ett par nya rullskidor med 3or.
Baktanken med det är att försöka bli lite starkare och försätta mig i ångest situationen att ha samma skidor som Oskar på våra stakintervaller i sommar.
Det kommer bli rent episkt.
Vi tar det som en lek och det ger fjärilar i magen men det kommer inte vara någon som ger sig i första taget.
Det kan jag lova.
 
 
Skierg säsongsdebut!
Oskar gjorde sin debut på 5×1000 med 1min vila igår.
Jag kunde naturligtvis inte vara sämre så jag gjorde min idag och jag tror vi kan sparra varandra till riktigt bra tider iår.
Men serie var följande.
3:40 , 3:39 , 3:40 , 3:39 , 3:39
Kontrollerat och bra.
 
 
Hasta luego norawa.