Löparlivet tog mig till Karlstad. I en bil med två klubbkompisar. Det blev mycket tjo och det blev även en del tjim, så som det ska vara när man är på bra humör. Är det något jag saknar från tiden i fruktbilen är det att rulla på vägarna. Torr asfalt, fullt i tanken, en hand på ratten, mil efter mil efter mil. Nya solglasögon och en påse ahlgrens bilar tillbehör. Alltså dom där däcken är farligt gott. Det byggs ett nytt varuhus i Dalsland, vi önskade lycka till med den satsningen och rullade vidare. Tog vägen genom grums sen framme.

3:53:90, snabbt avklarat. Nytt pers med jag vet inte hur mycket, 9-10 sekunder nästan. Det rullar på, precis som livet på vägarna gjorde förr. Lite friidrott i solnedgången och sen 25 mil hem igen. Hårdrockslivet tog mig till ställen som Taiwan, kina och framförallt större delarna av Europa. Men löparlivet har något, kan tänka mig att leva det ett tag till..

Några dagar senare (alltså igår) såg jag Jakob ingebrigtsen springa samma distans fast nästan 24 sekunder snabbare. Alltså 3:30:16. Han är fortfarande bara 18 år, det är brutalt. Sista 800 meterna avslutade han på 1:51:20. Förstår ni hur bra han är?!

18 år..

Allt gott. Nu ska jag på bröllop. Åsens by, ska stänga stället precis som när Robban hade fest där.

/örnen