Snubblande nära.

Höll på att somna ifrån, men tände sänglampan igen för att ge min kommentar till världen. Vissa kvällar är det precis på håret men det går. Man får tänka att det inte alltid måste vara toppklass men hjärta och smärta men det ska alltid vara uppriktigt och ordentligt. Punkt slut. Måndagar kanske är min sämsta dag att skriva på, schemat är helt enkelt fullbelagt. Handla,laga,duka,äta,spela, skratta och umgås. Måndagar är det ja och mina närmsta vänner för hela slanten. Förutom Holaveden då, dom är ju varje dag, även måndagskvällar. Schemalagt umgänge ett perfekt sätt att hålla liv i relationerna. Skapa rutiner. Skapa en åder att leva utav.

Sötpotatis i ugn, flingsalt, rädisskott och fetaost. Lite svartpeppar och en sallad. Öl naturligtvis. Ett par givar sen becksvart kaffe med nävestor chokladboll. Ut först i första omgången, ödeshanden var ren oflyt t när sista kortet dödade mina drömmar. Det är en smärta. Andra omgången kämpade vi länge ja och min banneman från första omgången. Vi jagade varandra i ett mörkt rum och helt plötligt hördes ett ljud när han slog i väggen och ja lyckades hitta han med ett lås om halsen och tryckte han med all min tyngd mot väggen och innanför mina armar kände ja hur han satt i mitt grepp och hans muskler stelnade och ryckte tills han plötligt blev helt slapp och när greppet släpptes föll han rakt ner och lyset tändes och någon sträckte mina armar upp mot ljuset. Det är precis på håret ibland.

Rallarloppet var en upplevelse. På nåt konstigt sätt så bommade ja med skidorna, vet inte hur men men. Ett bra kroppsarbete. Oskar o ja åker till Mullsjö ikväll för att skejta av benen lite. Ska bli kul.

Ni har väl inte missat att Dolla har startat upp sin gamla musikkarriär igen? Bu till han som ger sig.