När vädret fått för sig att det inte var höst och löparna äntligen börjat förstå ÖIS-Loppets storhet så stod vi där igen. Nedbrutna men samtidigt överväldigade. Öis-Loppet frambringar djävulen i oss alla. När backen utan namn som aldrig tar slut och Bergabacken avlöst varandra så finns ingen återvändo. Det är bara ett enda ösande och forcerande. Samtidigt som det njuts å det grövsta.
Fick äran att hänga med Dolla. En lika självklar start i ÖIS-Loppet som alltid. Men när det började gå uppför på allvar fick den yngre släppa för den äldre urstarke. Sub 50 på ÖIS-Loppet var en målbild som växte sig större och mer realistiskt ju längre det led. Men när man tror att det börjar gå utför så väntar ändå en del knixar och efter 10 kilometer ska farten hållas intakt. Det höll. 49.47 i mål och femteplats. Där framme vann föga överraskande Oscar Claesson för vilken gång i ordningen? 1.48-mannen och Oskar la beslag på pallplatserna där bakom och Palle sluggade värre än Khabib Nurmagomedov strax efter.
Deltagarrekord och ett fantastiskt eftersommarväder. En ÖIS-Loppsstab lika fantastisk som alltid. Som de kämpade med allt! Stolthet.
/RD
2018-10-14 at 12:52 e m
Tack för igår Robban!
Men oj vilket steg du hade på höjderna!!!
Slängde som en vante bakom en reamotor därefter.