Vilken chock för alla björkar som slagit ut att få ett snöoväder på sig bara sådär. Alla stackars vitsippor som kämpat med att trycka sig upp från backen får 5 centimeter snö över sig. Alla dessa gamla skrönor man hört om när det snöat under vätterrundan ett år, eller när isen låg kvar när Landsjön Runt avgjordes. Har aldrig riktigt trott på det där, låter mest som gamla skrönor som sagt. Det var alltid lite värre förr, hårdare, mer snö, kallare. Men i torsdags snöade det verkligen och jag tänkte på björkarna. Stackare. I slutet av Maj ska det väl inte snöa ändå? Alla de där gamla historierna blev mer verkliga för mig när jag väl fick uppleva det själv. Igår kände jag mig som en björk som precis slagit ut och sen fått ett snöoväder på sig. Grillen åkte fram och där stod vi i täckjackor och försökte värma på våra burgare när termometern bara visade precis över nollan. Ett lättare regnväder drog in över oss precis när köttet var genomstekt. Ska det verkligen vara så här illa. Springer fortfarande i långa tights och överdragsjacka.

Ge mig tjugo grader varmt, tvåplaggslöpning överallt. Tusingar på vistakullevägen. Vätterutsikt och en perfekt glödbädd på grillen när kvällen närmar sig. En sommardag blir inte bättre än så.

Idag åker Holaveden till Västkusten. Eller bästkusten som många säger. Vi tänkte ta pulsen på Göteborgsvarvet. Vad tänker ni på när ni tänker på Göteborgsvarvet? Har du några skräckhistorier, eller har  kanske upplevt ditt livs ögonblick längs med den blåa linjen? Berätta gärna med en kommentar här nedanför så kanske det hamnar i en podd inom de närmaste dagarna.

Hörs hej!