Dessa dagar lär man sig att tänka abstrakt. Sol, snö, regn, hagel, vindar som skjuter verkligheten en meter åt vänster. Gäng av cyklister som sitter på kafé och fryser så dom skakar, brunbrända från Mallorca. Det abstrakta tänkandet säger till oss att det blir varmt, så småningom. En målare kan dra sitt inre till en tavelduk och en cyklist får alltid sin solskenstur tillslut.

Tävlingsmorgon. All denna meningslösa tid före ett startskott.

Den tolvfalldiga segraren Niklas Wikner har nu anmält sig. Han går under namnet Legenden. Han har sprungit Landsjön Runt under den magiska gränsen 40 minuter. 1993 vann han på 39,53. Faktakoll är inget som min egen generation håller särskilt högt. Jag vet faktiskt inte om Niklas vunnit 12 gånger, det är bara någonting jag hört. Av vem eller när vet ja inte men jag kommer ihåg när man i skolan satt i en ring och någon började viska i örat och en elephant blev en kökstant.

1987 måste varit rafflande. Tre löpare under fyrtio minuter. Tre löpare inom sex sekunder. Segrare, för andra gången, Lars Lundqvist. Han är anmäld iår också! Hans pojk Fredrik är en kandidat till pallen.

Åker ni bil till tävlingen så måste vi rekommendera podden. Ni hittar den här eller i appen Podcaster. https://soundcloud.com/user-450397479/holaveden-podcast-6-landsjoen

Vi har lite planer på att sända live på våran Facebook sida. Så ni som inte kan vara på plats försök att titta in där. Har vi flyt, medvind och inte cykelkedjan hoppar så kommer det några filmsekvenser där.

Guldet kom hem ändå tillslut. Vad kan man skriva? Gastkramande! Inget ord gör det mer rättvisa än så, inte i mitt vokabulär iallafall. Samtiden är galen i mätbarhet så till grad att den definierar det diffusa begreppet ”Lycka” som ett mått av spänning. Ju mer spänning ju mer lycka. Vilken annan bild kan vara mer talande för euforisk lycka än när en puck åker över linjen i en förlängning. Det var galet, världen är galen och några står bredvid och bara gapar. Människan och hennes företeelser.

Vi syns på Vallen.