Det allra senaste.

Jag har investerat i en Crosstrainer.
Har jag blivit galen på riktigt, eller kommer det som man säger att bära frukt?

Det hela fick mig att känna mig som man säger tidstypisk.
Västvärlden sägs ha nåt ett stadie av hyperkapitalism som drivs av konsumtionen från en frustrerad medelklass.
Hur genomtänkt var det att surfa in på blocket,pruta ner en Crosstrainer slå till för att sedan bärga hem den, allt inom någon timme?
Idén vart iallafall dygnsgammal.
Mest troligt är det kliet i halsen som göder den, frustrationen.
Ska jag vara ärlig så har jag större förståelse på allt osannolikt jag lyckats åstakomma på fyllan i jämförelse med all den galenskap som förkylningar gett mig in på.

Crosstrainer vad är det ens?
Jag har aldrig stått på en, inte ens denna, min egen!
Jag ställde bara av den i källaren, hos polaren, sedan åkte jag därifrån.

Är inte en Crosstrainer en typiskt tv-shops produkt?
En damsamlare.
Det sägs vara den vanligaste träningsredskapet i hus som bebos av feta människor.

Jag tron övertygande på det här med att fatta rodret och styra själva händelseförloppet, vara kapten på skutan och allt det där. Anledningen till Crosstrainern är ju naturligtvis denligaments skada som jag besmittats med.
Man blir omtöcknad av att vara i dessa helveteskretsar av leda och värk.
Man blir tillslut en Crosstrainer ägare.
Men alla mörka makter ska bekämpas.
Jag ska över krönet.
Bli hjälten inte boven.