Nån tänker på dig

I skrivande stund. Ett glas och jag. Fågelkvitter som kommit tillbaka efter eftermiddagens regnskur. Utmed havsbandet kan de gråa molnen inte längre motstå att färgas i ljusare nyans. Just nu är det hoppfullt. Just i denna stund.

De senaste dagarna har helvetet brakat loss igen. Det värsta är väl min avtrubbade reaktion på allt. Rädslan som frodades i mitt inre efter fredagen den trettonde i Paris har gjort mig avtrubbad. Jag förvånas inte längre. Däremot är vreden total över att ytterligare människoliv spills helt i onödan och utan riktig förklaring. Och maktlösheten. Fega kräk.

Chartersvensken blev också arg när det vädrades statskupp i Turkiet och länken mellan Europa och Asien blev en skyttegrav. Men inte för att 250 människor mördats. Utan för att de inte får åka dit och sola och bada och supa ner sig och låtsas som om inget hänt. Vakna. I Turkiet förföljs journalister som inte skriver det de ska skriva. Bara en sån sak. Nu när den skara militärer slogs ner som hade för avsikt att ta över makten med våld och gevär vill regimen införa dödstraff. Ni hör. Stabilitet var inte ordet. Och ibland kommer hopplösheten till mig. Som ett rekommenderat brev.

I veckan har jag och min familj varit i Skåne. Umgåtts så mycket det går. Smält att vi nu äntligen köpt hus. Vi ska hem till min uppväxtort. Till hjärtat av Ölmstad. Vi har njutit av att vi har turen att få vara tillsammans. Jag har sprungit längs havet och smilat åt att Bjärehalvön är fantastisk. Och så har vi ätit glass.

Det är väl ungefär vad man kan göra. Livet är bevisligen för kort för att inte ta vara på tiden.

Så ta hand om varandra och tänk på att det alltid finns nån som tänker på dig.