Månad: juni 2016 (sida 6 av 6)

The eagle has landed

Örnen har landat. I Stockholm denna gången. Kollade på Eddie the eagle på vägen hem till sweden. Riktigt bra story, se den om ni vill eller läs när jag spoilar handlingen i kommande rader. Eddie Edwards stora barndomsdröm är att en dag få tävla i olympiska spelen. Drömmen krossas både en och två gången och går inte lås förräns han hittar den snabbaste vägen att ta sig dit – genom backhoppning. 

Storyn påminner lite om det Kenneth Andersson avslöjade i mästarnas mästare. Att han efter fotbollskarriären var så sugen på att få delta i ett OS att han införskaffade sig ett vapen för att börja träna pistolskytte. Jag tror till och med att han blev coachad under en kort period om jag inte missminner mig. OS är stort och vägen dit är lång. För många atleter ett helt livsverk. Jag tänker på Micke Ekvall, tänk att missa ett OS med 7 sekunder. På 100 meter är det ganska mycket, men på 42195 meter är det typ ingenting. 
Nu ska jag se Håkan på Ullevi. Jag tycker Håkan var bättre förr men hoppas att motsatsen bevisad. Haj! 

Jag har ätit en hamburgare varje dag i USA. Mer om det i kommande inlägg. Eller kanske inte, det finns egentligen inte så mycket mer att säga om det. 

New York

 
Arvid är på behövlig semester, jag fyller i några rader i hans ställe såhär på kvällen när ljudet från Jaguar hacken precis har tystnat och det man hör tydligast är en sporthoj som accelererar upp långt över det tillåtna.
Femåringen gräver fram en snubbelkant med en leksakstraktor precis vid trappslutet, beskådar det hela tiden lite med halva ögat samtidigt som ja suckar inombords och tänker att man lär återställa det där imorgon.
Barn och sina fantasier vuxna och sina R1or.
 
Fälten är pistage gröna nu efter första skörden och allt omkring mig är skrikande grönt, så intensivt, grönt grönt grönt.
Himlen är sådär vattenfärgs ljust blå som när man inte vattnat ur penslen utan bara låtit den cirkulera runt i det blåa innan det strykts på det vita pappret som vågar sig av det våta.
Tyst nu, vad ska vi med all den här svenska landsbygdstystnaden till egentligen?
Alla kanske skulle dra iväg till New York dricka sprit, ljuga och flanera gata upp och gata ner.
Är man på den 54:e gatan finns det en bar vid namn Aquavit som har en hel rad av spritsorter döpta efter svenska städer, tydligen finns det inget eldvatten vid namn Jönköping.
Får sådan lust att kliva in där sätta ner en flaska på disken lika kyligt tungt som vätterns vatten.
Den spanska bartendern nickar och jag vandrar åter ut genom dörren.
Finns Norrköping så ska det finnas en flaska Jönköping.
Enligt mig alltså.
 
Efter att vandrat runt där helt vilsen i den stora staden hade jag iallafall tagit mig ut till Greenwich Village och satt mig på uteserveringen till Gotham Bar&Grill, en gång skapad av Alfred Portales.
Avec hade man tagit på annat ställe och så vidare och vidare, vem har hört talats om morgon i New York?
 
Bakfull och jävlig kan man strosa runt bland affärerna som säljer levande krabbor och humrar nere i Chinatown, köpa sig en skål nudlar och låta sig sakta men säkert bli till människa igen.
 
Köpa dyr frukt på matmarknaden vid Penn Station bara för att.
Hoppa in i en gul taxi och åka mot nionde avenyn och Amy´s Bread och bara stått och kollat på kön utanför bageriet som ska vara bageriernas bagerie.
Det är tydligen kö där ifrån tidig morgon till sen kväll.
Wow!
 
Det exclusivaste osten man kan köpa sägs vara vit västerbotten.
Inte är man förvånad.
Det kostar femtonhundra spänn att bada bastu på Russian Bath som ligger vid 10:th street.
Varför inte.
Vill man inte ånga upp reskassan så kan man sitta bakom dom skitiga tegelväggarna och käka skaldjur och dricka vit vin och bara låta tiden flyta iväg mellan First avenue och Avenue A.
 
 
På 17:e Delit from the sun kan man beskåda det sjukaste.
Det är där alla hip hopp stjärnor och judiska prinsessor köper sina allför dyra skor och kläder.
No limits.
Mannen bakom disken heter Jorge, tjänar två miljoner om året på att sälja försmå kläder till kvinnor med alltför stort ego.
Mellan arbetspassen sitter han på en bögbar på 8:e Avenuen dricker alltid Vodka on the rocks.
Två miljoner kommer man inte långt på när en studentlägenhet med kokvrå kostar 24k i månaden, i hyra.
 
Arvid och jag har pratat om att åka och springa New York Marathon.
Kanske gör vi det om tjugo år.
Det går om hösten, sägs vara svinkallt men vackert av höstlöv och halloween pumpor.
Det blir kallt här nu, måste kila in vi hörs av.
 
 
 

Enkelheten

Det är ständigt ljust.
Det är ständigt varmt.
Få kläder behövs.
Stigarna är torra.
Naturen grönskar i överflöd.
 
Nu är det tiden då löpning gör sig som bäst. Passa på, det finns i
egentligen inga motargument, att sticka ut på en löprunda. Det har aldrig varit enklare.
Splitshorts, strumpor, skor….allt du behöver!
Toppa med ett bad och dagen är fulländad.

Som det är och var

Okynnesselfie.
Luftade benen igår runt Munksjön. Där läggs många sammanlagda träningstimmar av folket och där dyker det upp mycket tankar. När man rundar upp mot Torpa vid södra änden mot norr kan man ha riktig otur och vinden från Max lägger stekoset farligt nära impulsnerven. Därför skall du aldrig ha med pengar på en löprunda. Om du inte springer över 20 km då. Då kan det vara skillnaden mellan att komma hem eller framkalla en skallgångskedja. Min tankeverksamhet precis vid vändningen mot norr var dock inte matrelaterad denna gång. Hann inte tänka så mycket över huvud taget. Hade bara för avsikt att damma till rejält i 4 km. Och jo tack. Det svarade. 3.33 i snitt är bra för denna ”not sub 80 kg-kropp”. Lite mer varv runt sjön så kan årets tävlingsdebut vara nära. Det går en färja över till Öa i början av juli som jag har för avsikt att vara med. Hade varit trevligt. 
Fick ett telefonsamtal igår från den ständigt unge Markus Qvarnström som nu lyckats få med mig till Trollhättan och åka rullskidor. Alliansloppet heter det. Låter nästan lite frireligiöst. Men jag ska nog överleva det med. Det bästa av allt är att det kommer tvinga ut mig på ett och annat rullskidspass i sommar. Morötter är bra. Har man en sån är man på väg och det är ju som ni vet det viktigaste.

Två röda stavar och ett popsnöre.

 
Hörde en flicka på radion idag berätta att hon köat utanför Ullevi sedan i onsdags.
För att komma in bland dom första på konserten med Håkan Hellström på fredag.
I tio dygn sitter dom där tillsammans, spelar brädspel gitarr och försöker umgås.
Dom har tillochmed utvecklat ett system med upprop ett par gånger om dagen så att det ska funka drägligt med matbestyr och toalettaktiviteter.
Jag antar att ordet man letar efter är hardcore.
 
Man har ju varit där på Håkan.
Ung & dansant upplevde man det hela.
Två vänner blev kära där.
Så vitt jag vet så är dom där än.
 
Ett annat ställe jag besökt är ”the slalombacke”.
Man misstänker nu att jag har problem eller just det är ren fakta med att själva ordern till problematiken är en kota i ryggen.
Tid hos läkare är bokat till den 9/6.
Hen blir den tredje s.k experten.
Dom två första har varit bra så gott dom kunnat.
Framtidsteorin är att försöka undvika stötar så mycket som möjligt så skidgång,utegym och stakmaskin får bli mina närmaste fysiska aktiviteter.
Kanske simning? 
Har ju precis renoverat en hel badanläggning så ett sommarkort vore väl inte annat än på sin plats.
 
Lev väl.
/J
Nyare inlägg

© 2025 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑