Fyran upp på höjderna. Kortbyxor som blottade mina vinterbleka lår. Ett hav av blåsippor och hjärtat dunkade hårt i bröstet. Ska han prata hela uppförsbacken tänkte jag när Oskar beskrev topparna han bestigit i grannlandet. Han lät precis som en guldgrävare som funnit sitt första gram när han beskrev topparna. Besatt på något sätt. Redo att lämna allt för att helt ägna sig åt snö, kyla, toppar och stighudar. Fantastiskt fint att se sådan hängivenhet. Fyran har sett sina bästa dagar, en löpslinga av världsklass i förfall. Synd. Det var där löpkarriären började med klubbmästerskap i terränglöpning. Oskars banrekord kommer stå sig för alltid. Allvarligt, gå ut och lägg er på rygg en stund i blåsippehavet ni kommer inte ångra det. Alla problem känns som bortblåsta. Det är vår gott folk.
Kan vara min första nummerlapp. Gissar på att det är -98 för det är då jag hittar första resultatet från KM.
I vårt västra grannland lyser solen. Hela dagen. Snön ligger djup och bergen att bestiga är många. Vad gör man inte en sån dag om inte att åka skidor så mycket man kan! 8,5 timmar topptur till Nautgardstind och några fler 2000 meterstoppar. Väl tillbaka i Beitostolen kan man ju inte strunta i att åka längd. Vi testade lite spår och skaren innan solen gick ned, blev lite längre än tänkta halvtimmen.
© 2024 Holaveden
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer