Min farfar hade en hund för längesedan i början på sextiotalet, Sveriges bejublade årtionde.
En mörk inte fullt så vacker schäfertik med tilltalsnamnet Daisy efter sångerskan Daisy Schörling som inte kanske var det fagraste men sjöng vackert.
Det var sådan musik som får än att tänka på gammaldags skräckfilmer.
Ni vet knastrigt ljud,ljus stämma med vemod som bakgrund.
Ingen visste vad hunden egentligen var döpt till.
Hon var nämligen pokalen i en s.k tuppfäktning män emellan.
Daisy som hon sedermera kom att kallas bodde nämligen innan tiden i mariebo i en bil.
En bil hon vaktade så hårt att så fort någon gick förbi både lät det och såg ut som en orkan av illvilja hade brasserat där inne.
Farfar som inte bara var en djurens man utan även en tämjare fastnade vid förskräckelsen när en man hånfullt men ändå smått uppgivet skrek ”Kan du koppla hunden är den din”.

Han ryckte upp dörren slet ut hunden som chockad men följdsamt följde med.
Daisy var en fungerande hund på alla de sätt förutom att det inte gick ha henne kopplad eller bunden.
I kätting förvandlades hon som en varg under månsken.
Hon följde alltid farmor ut för att hämta tidningen om morgonen.
Tillsist räckte det med att släppa ut Daisy när grannfrun gick till brevlådan, hon satte tidningen i käften på Daisy som stolt vände hemåt.
Aldrig att man kunde se ett ända märke i tidningen.
Daisy hade likt andra hundar en fenomenal hörsel som visade sig genom att hon hörde när farfars traktor började bröta på uppför åsenvägen nerifrån stan.
Hon stack direkt för att ansluta vid hans sida.
En trafikfara vida känd korsandes mitt i all göteborgstrafik.
Göteborgsbacken var ännu inte byggd, det skede någon gång efter sextiofem.
Ett skottsalva blev slutet på den historien.
Häpnadsväckande ljudigenkänning.
Där ligger vi efter fast jag brukar placera rullskidåkare nere på vistakullevägen till rätt startled bara genom att lyssna till spetsljudet.
Mest frekvent spetsljud har Rasmus Ax haft den här sommaren.
Han satsade allt,framåt, vinglade oturligt till. 
Blev märkt av tidningarna, smått hånad och fråntagen sitt livs lopp.
Vad göra?
Strycka ett streck och ängna 7-8 månader ytterligare runt sjön.
Fantastisk sjö.