Resedagbok – Mora

Vilsna unga män, på jakt efter lust på flykt från tiden. Den morgontrötta passaten tog oss hela vägen till mora i och jag har fortfarande ett leende på läpparna efter helgen som gått. Det trevliga sällskapet från ödeshög tog väl hand om oss och det känns som jag aldrig mer vill umgås med en västgöte hädanefter. Kortvasan var ren och skär njutning. Första 800 meterna tog hårt på Palle och jag kunde diagonala om och vara före i Oxberg, därefter satte vi fart tillsammans med snickarn från Hagfors. Palle tog första stämman, jag stämde in på andra och snickarn sladdade med och sjöng falskt. Efter 15 kilometer höjde Palle farten, jag fick klara mig ensam till eldris där snickarn kom tillbaka och vi kunde slå följe en stund. Vi snick snackade lite och körde till och med fel vid ett tillfälle, ut på en väg där det inte fanns ett enda skidpår. Det måste vara en merit att ha kört fel på Vasaloppet. Skidade in under målportalen i Mora med för dagen 50e bästa tid, kändes rätt bra faktiskt. Med lite lättare före hade 90 minuter inte varit omöjligt men jag är nöjd ändå.

Oförskämt pigg och fräsch dagen efter tog vi sikte mot Norra Garberg som Oskar tipsade om. Det blev en såndär perfekt skidåkardag som man sent kommer glömma. Förmodligen aldrig. På vägen upp hördes endast hjärtats taktfasta slag och knarrande stavtag. En timme diagonalåkning innan vi nådde en stuga som serverade blåbärsoppa. På vägen ner hördes inte mycket förutom fartvind och Palles vårskrik i dalgången. Mäktig upplevelse, verkligen värt mödan att ta sig upp till Garberg. När vi kom ner tog vi rygg på damerna som körde tjejvasan. Körde igenom kontrollen i Eldris för tredje gången på två dagar innan vi satte oss i bagaget på passaten och lapade sol. Jag har aldrig skådat finare förhållanden än vad jag gjorde där och då vid kontrollen i Eldris. Grattis alla tjejer som fick åka.

 

I mora satte vi oss på Strand kök & bar för att okynnesäta kolhydrater. En viss tveksamhet infann sig där vid bordet mellan tuggorna. Var det verkligen redan dags att åka hem? Känslan var att söndagens Öppet Spår skulle bjuda på samma fina förhållanden som tjejerna fick. Detta fick jag bekräftat dagen efter då resultaten började trilla in. Närmare 40st under 5h. Balle. Skulle stannat och åkt även på söndan, bättre chans att köra snabbt melllan Sälen och Mora kommer nog inte på flera år. Linus Nygren från Ulricehamn, född 1999, körde på 4:34. Imponerande minst sagt. 

 

På vägen hem stannar vi till vid en rastplats. När vi lägger våra huvuden bakåt under själva kissmomentet bjuds vi på en magiskt stjärnhimmel. Palle pekar ut nästan alla stjärntecken och jag förundras över hur man lär sig allt. Men sen är han några år äldre än mig också, så jag har tid. Vi sätter oss i bilen igen, framåt bara framåt, med min vän. Jag har tandvärk ner till roten och det är en lång väg hem. 

 

 

 

 

Det utlovade klippet. Kortvasan = kort klipp.