Månad: december 2015 (sida 4 av 7)

Lucka 17 – Holaveden live

2015-12-17 / / 4 kommentarer

Under året 2015 har våra liverapporter från diverse tävlingar blivit ett uppskattat grepp. Tanken har varit att komma innanför murarna, till den innersta anspänningen, nervositeten, de konstiga rutinerna, de intressanta mötena och allt annat som hör en tävling till. För det är ju så mycket mer än bara en tävling. Framförallt vid lokala lopp då halva grejen är att prata med bekanta och där uppvärmning blir sekundärt. Det finns mycket kul att utvinna med denna berättarform – här är en återblick till guldkornen. 

Göteborgsvarvet 2015 – Arvid och Robban på banan.

9.50 Frukostdags för örnen. Sover i Gbg för att kunna lyxa till det med sovmorgon. Igår bjöd Maggio på en hejdundrandes konsert på Liseberg. Allt förutom vädret var bra. Nu blir det gröt och jordnötssmörsmackor samtidigt som jag lyssnar på Anna book som gnäller över att hon åkte ur Let’s dance. Ja, tydligen går Let’s dance ännu en säsong, denna gången med gamla deltagare. Snacka om att mjölka ur ett koncept. Anna book har världens bästa PR-konsult. Ingen svensk är så känd för så lite. Vad har hon gjort förutom att gå upp och ner i vikt under 20 års tid? 

 

10.14. Sluggerbilen har anlänt. Nu pastasallad utanför Sahlgrenska medans Robin (till vänster) berättar om en pizza som smakar diskmedel. Eric i mitten får agera teamchef idag. Sofia startar 14.15 och verkar otroligt fokuserad. Själv kände jag på steget här på parkeringen. Det blir sluggerstil 2.0 idag. Glöm allt vad hållning heter. Det är krig idag. Det blåser friska vindar här i Gbg. Snart upp till Slottsskogen. 

 
Sedan tog övriga bloggare över och liverapporterade under loppets gång:

13.15 Flocken av snabbspringare öppnade första 5k på 14.04. HERREGUD!!

 

13.25 Lurad av Jacob Hård 14.46 gick första 5k.

Holavedsresultat efter 5k.

Arvid Öhrn 18.11 87a. (öppnat snabbt med detta tempo ca 1.16)

Robert Davidsson 19.03 208a. (stabilt tempo runt 1.20)

Marcus Johansson 17.05 29a.

Erik wickström 17.25 45a.

Markus Jönsson 17.50 61a.

 

13.45 Vid 10km ser det fortsatt bra ut.

Arvid Öhrn 36.33 104a. (Måltid runt 1.17 just nu)

Robert Davidsson 38.13 238a. (Fortsatt bra och ligger just nu på en sluttid runt 1.20)


Marcus Johansson 33.52 28a.

Erik Wickström 34.49 50a.

Markus Jönsson 35.29 63a.

 

 

14.00 Det går fortsatt fort för gossebarnet vid 15k.

Arvid Öhrn 54.46 92a

Robert Davidsson 58.29 283a. (Börjat gå lite segt nu och sluttid tippad till 1.22)


Marcus Johansson 51.07 26a.

Erik Wickström 52.39 49a.

Markus Jönsson 53.29 57a.

 

14.25 Succe´ för Holavedens Arvid Öhrn. Mer info kommer av de berörda.

Mål.

Arvid Öhrn 1.17.30 85a.

Robert Davidsson 1.24.10
Odd-Björn Hjelmeset 1.11.45

Marcus Johansson 1.12.25 25a. (Stort grattis till grymt lopp.)

Erik Wickström 1.14.40 44a

Jonas Linderholm 1.15.32 54a.

Markus Jönsson 1.15.43 57a.

 

15:31. I mål. Nyduschad. Nöjd. Trött. Hungrig. Nytt pers. Solen skiner i Gbg. Livet är bra vackert. 

 

 

18.25. Korvstopp på Statoil i Rävlanda. Laddade för 1.20 men kraschade runt 13 km när en clown sprang om mig. Men det var värt satsningen. Man ska aldrig åka från Göteborg och känna att man har fegat. Tack alla som följt detta spektakel.

 

Två veckor senare var det dags igen. Denna gång i Linköping. På banan: Arvid, Palle och Oskar. Eller vem var det nu egentligen som gömde sig bakom namnet Oskar Lund?

8.51. Holaveden bara kör. Örnen styr med stadig hand över slätterna. Gravskändarn agerar DJ och Sluggern ligger raklång i baksätet. 

 

9.28. Framme. Arvid börjar prata om logistiken efter loppet. Palle: ”Det är mitt minsta bekymmer just nu.”

 

Efter loppet:

13:06. ”Oskar Lund” helt knäckt i omklädningsrummet. Siktade mot stjärnorna men landade bland trädkronorna på 85 minuter.

 

Efter lite hamburgerfest lämnade vi Linköping.

 
Fr. v: Palle, ”Oskar” och Arvid.
 
Men liveuppdateringen fortsatte och avslutades på Munksjöbron:
 

04.11. Festen är över. Tack alla ni som följt.

 
Vad som hände däremellan platsar inte riktigt på en konditionsidrottsblogg. 
 
Så kan det gå.

Det dröjde några månader men sen var det dags igen. Den riktige Oskar var tillbaka och tur var väl det. Inte minst för hans rykte. Enligt obekräftade uppgifter hade han ett helvete hela sommaren med att förklara för alla sponsorer om omständigheterna i Linköping och att det i själva verket var en alldeles för tung Ölmstadson som haltat sig runt i hans namn.

Lidingöloppet live.

Nummerlapp 264 hämtad!

 

11:33. It’s a highway to hell…

 

11.44. Panik uppstår. Oskar har glömt chipet i bilen. Samtidigt träffar vi ÖISare på löpande band.

 

 

Arvid agerade sedan kommentator på ett ruggigt spännande sätt.

 

13:30. En timme har strax avklarats i lidingöloppets hårda terräng. Oskar tuggar på likt en taktsäker trummis i fyrafart. Snuddar på en topp 200-placering så här långt vilket är en klar förbättrar mot förra året om det håller i sig. Robban pendlar lite både placeringsmässigt och tempo. Återkommer med uppdatering. Kämpa på nu grabbar!! 

 

13:39. Täten flyger uppför grönstabacken. Precis där jag fick börja gå förra året. Minnen kommer tillbaka. Inte jättetrevliga minnen, men ändå vettiga att ha och kunna plocka fram så man vet vad det handlar om. Lidingöloppet är ingen lek. Extremt spännande tätstrid just nu med milen kvar, heja heja! 

 


13:52. Uppdatering halvvägs (15km) 

Oskar Lund – 59:59

Robert Davidsson – 1:03:22

Adam Sernheim – 1:04:22

 

Kan bli riktigt spännande detta. Håller Oskar? 3 minuters försprång på sluggern och Sernheim är ingenting på andra halvan. Vet Adam och sluggern om att dom har varandra i hasorna? Oskar jag hade en livesändning bara från den interna kampen mellan Oskar, Adam, Robert. KÖÖÖÖÖR!!!

 

14:20. Aborren är avklarad. Oskar går jämnast, 1:44 för honom där. Kampen mellan Adam och sluggern är olidligt spännande. Skiljer 10s vid backen. 1:55 mot 1:54:50. Fördel sluggern med 10 sekunder. 

Återkommer…

14:37. Vad håller du på med Oskar? Gå i mål nångång! 

 

14:41. Oskar i mål på 2:09:09. I

Snygg tid men tyvärr inget nytt pers, men verkligen inte illa pinkat med sargade hälsenor. Bra jobbat! 

 14:55. Adam Sernheim i mål på 2:23:02, riktigt bra tid i sin premiär. Robban ”sluggern” Davidsson, brutit?? Kanske har Chippet havererat, kanske blev han knäckt av att Adam sprang om sista kilometern och kastade in handduken. Hittar ingen tid på karln.. Tråkigt

14:57. DÄR är även sluggern i mål – 2:24:30! Något säger mig att det varit en kamp sista kilometern, blir spännande att höra vad dom har att säga om avslutningen. Bra jobbat grabbar!! 

 

15:47. Medaljen är bärgad. Kroppen sargad men hälsenan hel. Tyngre lopp får man leta efter…nån gång ska jag vara förberedd.

16.52. Äckelmagade undanbedes. Men det här är ju faktiskt en konditionsidrottsblogg. Sånt här gillar vi att frossa i eller hur? Lite Sluggerfötter.

 

Sen följde den sedvanliga ”banketten” på Kvarnen och #allatillkvarnen trendade på diverse sociala medier. Här ett urval av bilder:

Johan H och Robin W.
Sub 2.30 mannen.
Dimmigt. 
 

Två veckor senare var det dags för ÖIS-Loppet. Arvid var ute efter revansch.

09:28. Två gånger av två möjliga har jag åkt på spö av min käre bloggkollega i ÖIS-loppet. Dagens mål är att det inte ska bli en tredje gång. 1,5h till start. Vi ses! /örnen

 Oskar som olyckligt nog åkte på en förkylning efter Lidingöloppet fick kasta in handduken men följde ändå loppet från, ja, första parkett, skulle man kunna säga, och fick åka med tävlingsledaren i jakten på täten.

 

11:51 Dramatik i skogen, toabesök för ettan. Tappar ledningen.

Oscar Claesson lyckades mobilsera kraft efter skogsbesöket, Karin Spjuth vann igen och Arvid fick sin revansch på Sluggern. Men framförallt:

14:02. Frågorna är många; hur gick loppet? Placering/tid på respektive löpare från holaveden? Var prisbordet lika bra som tidigare år? Blir det after run? Svaren kommer, men först möste jag smälta att jag äntligen fick plocka hem en brödrost från prisbordet.. Hörs! 

 
Men där tog inte tävlingssäsongen slut och Arvid och Oskar (den riktiga) styrde kosan norrut mot Österbymo och Jätten Bule Löpet.

08:55. På väg. Baksideligister!

 

09:58. Snart dags för efteranmälan. Oskar har glömt kontanter så det blir spännande att se om svish har kommit till österbymo. Ryktas om att Kleist står på startlinjen, med andra ord är taktiken självklar. Jag gör som på grevskapsloppet i somras, tar rygg första 3 km. Kanske håller det denna gången 🙂 

 

10:25. Svish funkade felfritt. Österbymo levererar. Mötte både hallby-klanen och banrekordhållaren Staffan ek. Nu letar vi toa, haj. 

10:38. Legenden spottad. 

 

12:26. 7:a & 10:a. Halvnöjda.

12:44. Igenkända från bloggen. Stort!

 

13:37. Baksätesgodis.

 
 

Ett smakprov av årets liveuppdateringar. Dessa dagar har varit väldigt givande för oss och många har följt oss. Snart drar förhoppningsvis skidtävlingarna igång och då kommer mera från Holaveden live. 

 

 

 

Lucka sexton – Decembers skinka griljerad till färgen av guld.

2015-12-16 / / 1 kommentar
 
Goda råd är dyra är något man brukar höra här och var och visst har man insett deras förträfflighet men agerat precis tvärtom, många gånger dessutom.
Något som är aktuellt nu i dagarna är de uppdukade långborden med kött,fisk,ost och bröd som vi kallar Julbord.
Det förträffligaste vi har i matväg, iallafall i Småland förr i världen.
På den tiden som nu enbart är historia var det så att även tamdjuren födde sina ungar om våren för att äta gräs på ängen fram till hösten då de slaktades och tog varsamt och respektfullt om hand för att kanske bli en del av det stora Julfirandet. 
Köttet har fortsatt stor betydelse för Julbordet men som många vet så har den nära relationen till köttet förändrats och vi har testat det mesta utanför rim och ranson när det kommer till djurhållning.
Inte var den respektfull och vänlig alla gånger förr heller, det är bara romantik men nog var det naturligare i vart fall.
Vi har i dagarna mötts av nyheten att det väldiga smogmolnet i öst KINA startat sin första djurfabrik med klonade djur, detta steg i historien mötts iallafall inte av klang och jubel ifrån min sida, men man har väl ett konservativt synsätt må hända.
 
Julbord ses ifrån min sida med den där hatkärleksblicken.
Jag faller för historien, respekterar rätterna men kan inte behärska det hela.
Jag är inte ensam om detta delikata dilemma, det vet ja, många är ni som är som ja.
Det kan vara så att det hela är rent av mänskligt.
 
En av de verkligt stora Svenska männen genom historien var naturvetenskapsmannen Emanuel Swedenborg, denna ledamot av kungliga vetenskapsakademin var 1745 i London, närmare bestämt i en taverna när rummet plötsligt ändrade form och väggarna försvann, en man uppenbarade sig i bortre änden av rummet, Swedenborg är helt övertygad om att mannen är ingen mindre än Gud själv, mannen säger till uppfinnargeniet Ät inte för mycket.
Det var vad Gud hade att säga till en av sjuttonhundratalets verkligt stora.
 
Så under lucka sexton hittar vi rådet som Swedenborg fick av gud, ÄT INTE FÖR MYCKET.
Och om ni gör, så tänk på mig som troligtvis är i samma sits som ni.
 
Ha en trevlig måltid kära vänner.
 
 

Lucka 15: Hälsenan

2015-12-15 / / Inga kommentarer
2014 var PBnas år. Alla man pratade med slog PB till höger och vänster. PB-slaktens kulmen var på Eksjö Stadslopp där ordningen återställdes så till den milda grad att Robban var tvungen att först nästa byta klubb till Vista (det är en annan historia) och sedan hoppa på Palles invit om att överge den bästa bloggen norr om skärstad norrgård. 2015 skulle toppa 2014. Tidigt gick kilometrarna fort. Asfaltsmilen rullade in. Pass efter pass gick åt rätt håll. Men att ta sig nerför trappan på morgonen blev svårare och svårare. I juni fick det vara nog. Jag gick till sjukgymnasten. Han tog på min hälsena. Det slutade med en hästaspark otäckt nära hans öga. Oj, det ser inte så bra ut, sa han. PB’t på halvmara rann mig ur händerna, likaså Lidingöloppet på sub2 som kändes som om det fanns i dendär lilla asken i april. Ett år av rehab, vadrullning och tåhävningar blev det. Korta pass inför Lidingö. Stor längtan efter att springa som vi gjorde när knopparna brast på våren resulterade i en kämpig sistamil. Men som av ett mirakel så blev hälsenan bättre av att springa 30 km i Stockholms skärgård. Efter det började symptomen släppa och löpningen blomstra i senhösten. Vad 2015 blir för år har jag inte riktigt kommit fram till än men 2016 kommer bli året då gamla rekord suddas ut och ersätts med nya.

Lucka 14 – GÄSTINLÄGG

2015-12-14 / / 6 kommentarer

IK VISTA SKI TEAM! 

Gästinlägg av numera H50, tidigare kallad veteranklass) 

Andra halvan av 70-talet (1970-talet alltså). Fortfarande var skidor något som de flesta hade i garaget. Blå Swix, grön Ex-Elit och Rossa var lika självklart som Spola kröken.Konstigheter som Röd special och Blå super fanns inte och fluor vara bara något man gurglade munnen med var tredje vecka när fluortanten klev in i klassrummet.

 

Hösten -76, IK Vistas organiserade skidträning för yngrestartar, Ingvar Siverth organiserade och drev på. Innan hade man mest hört talas om gäng med Jordstorparn och Ingvar tomten som sprungit långt och länge i Långemossen och gått skidgång i TV-backen. 
Tisdagar 18,00 var det samling ombytta vid Gisebo livs (ungefär vid ICA Kax), lätt löpning (läs rusning) till Giseboskolans gigantiska sporthall (del av Eldstaden). Inga fönster i omklädningsrummen och dusch kunde man inte stava till. Snabbt ombyte i hallen sen cirkelträning med upphopp, armhävningar, situps och en del andra till synes simpla övningar men som byggde gott. Efter en effektiv trekvart var det dags att springa på vägarna runt Edet, till Botarp, skidgång eller intervaller i Krabbelia. Inga pulsklockor eller kompressionstights så långt ögat kunde se, möjligen några klassiska orange Karhu. Inga reflexvästar eller LED-lampor. Ständig kamp men gott humör.

 

Sista skolveckan före jul var det dags, äntligen Vistas skidläger, årets höjdpunkt. Ledighetslapp till rektorn, ibland missad skolavslutning, betyg ändå.

Röjdåfors, norra Värmland, dec -76. Första skidlägret. Som 11-åring tyckte man att de stora grabbarna runt 15 verkligen var stora. Man minns Arne ”bajsing” Malm, Hans Larsson i Krabbelia, Pelle på Lyckås och Anders Ekstrand (R.I.P.). Man var lite imponerad när Arne åt äggen hela (dock skalade). Giganten Uffe M var också med, alla ville åka med honom, sladdade mest med sin röda BMW, dåligt benutrymme bak vägde lätt i prioriteringen. Själv fick man alltid åka i familjens Volvo, gick bra det också. 
Några mammor var med och kokade gröt, värmde saft, stekte köttbullar och hade allmän tillsyn. Maten inköpt i Herbert Karlsmos affär i Siringe, den medskickade Aladdinkartongen var en höjdpunkt. En specialare när det var kallt (alltså under -15 och inte -1) var det fastsydda resårbandet i de röda mössorna som de praktiska mammorna fixade, lätt spänt under hakan gav det plusgrader i örsnibbarna. Inte så snyggt men funktionellt. 
Frukost, pass på förmiddan, tillbaka för lunch, vila, dubbla ombyten, nytt pass innan beckmörkret, dusch, middag, rundpingis, kvällssnack, kvällsfika, sova. Alla kommer ihåg ljudet av de uppställda skidorna som efter lätt beröring tog ett gemensamt beslut att glida utmed väggen och lägga sig på golvet i en hög likt TV-pucken. Blågula Sundins 1140 var välrepresenterade, fanns några Edsbyn och Fischer insprängda, kanske även några stenhårda Thomas-Magnusson-Kneissl. Inköpta hos Renbergs eller möjligen på klubbkväll hos Sport-Acke i Gripenberg.
Skitgubbarna med Ingvar tomten kommer man ihåg. Extra ingenting; inget skicka med, ingen skit, ingen tvångs, ingen stege. Tog en stund, inget man spelar till vardags, kräver högtidsstund och rätt sällskap.

 

Andra året, dec-77. Transtrands fjällgård, nästan vid trädgränsen. Första dagarna trampade vi spåren själva. Man fick lära sig hur man fixar stavfäste, var tredje i mitten, nästa en skida höger och nästa en vänster, inte så komplicerat, drev inte skatingen (som ingen hade en aning om) framåt.

 

Läger tre -78, åter Röjdåfors. Mycket åkning på en skogsväg med start på vägen mot Mattila. Längst bort var det bara några meter till Northugland, kul att stå i Sverige och se snön gulna på andra sidan. En gång låg Per J (num Bj) sist i gänget på väg ut på ett pass, plötsligt försvunnen, hade fått en ”knäpp” och pratade om björnarna han trodde han sett. Han klarade sig bra och har ju lett Vasaloppet, stort! 

Ett år hade vi en lånad målar-chevabuss, tältstolar som tredjerad, bälte lågprioriterat. Ibland släpkärra med mat och packning. Skidorna på takräcke, takbox inte uppfunnit av Thule.

 Lägrena rullade på några år med ställen som SMU-gården i Transtrand och Rörbäcksnäs. Alltid mycket fokus på teknik, minst halva tiden som formade många med stilren Vista-tekniksom blev känd i skid-Småland. ”Titta på trädtopparna, skidspetsarna känner du igen!, Sparka till bollen varje gång foten ska fram (branta backar)” Inget man glömmer. Filmningen var nyttig med gemensamma studier på kvällarna. Expert i Huskvarna lånade ut videokameran med tre väsentliga delar; en stor kamera och två hyfsade väskor med filmdel och batteri. Släpbar.

Skidkulturen har alltid funnits i IK Vista och Holaveden men nivån höjdes nog under de här åren. Träningen och lägren gav fina resultat i listorna men formade också många på ett bra sätt.


Sirapsflaska i Helly Hansen-vante, föregångare till dagens drinkbälte. 


/Roger Siverth 

Holaveden tackar Roger för detta gästinlägg. Fler gästinlägg uppskattas och tas emot med värme på kaxholmenkickwaxers@gmail.com.

Lucka 13 – Lucia på Högis

2015-12-13 / / 1 kommentar

Dagen gryr på den fjärde dagen av träningslägret med base camp vid Högfjället. Fjällvärlden är vacker så det gör ont. Den hade dock varit ännu vackrare med lite vitt på backen. I vår jakt på snö har jag och Markus åkt mil på mil på mil. I bil. Trots att skidspåren egentligen börjar några hundra meter från stugan. Men det är svårt att åka skidor där just nu…
I torsdags begav vi oss uppåt i landet mot Sälen. Hann med stopp med lunch i Sixten Jernbergs museum. Fick lite perspektiv på dagens okonventionella träningsmetoder. I den här utstyrseln körde Sixten löpning på myrarna. Men sen blev han ganska bra också.
Kläppen fick bli skådeplatsen för snöpremiären. Konstsnö. Flackt, hårt och ovallat. Jag susade fram och surfade på ytan likt en svävare. Susade gjorde Markus skidor också – av pälsen han har under sina vallningsfria skidor. Jäkla bra grej ändå. De behöver bara lite inkörning. Men tänk att bara ta skidorna och sticka. Ställtider är till för att bantas och därmed är detta en ypperlig uppfinning. Vin och lasagne på kvällen. Nobelmiddagen på tv och anekdoter från Slovenien. Sen somnade man som en prins.
Sovmorgon på fredagen innan vi åkte vidare i vår jakt på snö. Trysil. Och så här såg det ut på vägen.
Inte jättemycket snö. Men vi gav inte upp. Istället landade vi i Trysil där det fanns snö och is. Det blev till att staka på skatebädden så gott det gick. Skönt ändå. Med snö under fötterna. 
I ilfart styrde Markus mot stugan och det blev bastu och nya anekdoter. Tårta och Lill-Tårta nämndes. Lill-Tårta för övrigt gammal tränare i Vista. Tror vi. Bra ska han ha varit i alla fall enligt en annan legends utsagor. På På spåret åkte dom till Sälen. ”Malung!” ropade jag i högan sky när resan började och visst hade jag rätt. Blev lasagne igen. Jag är en jävel på det där. 
Lördag. Tidigare uppstigning. Mot Idre. Enligt hemsidan var Fjället runt bara isigt och endast lämpat för skateåkare. Vi drog en chansning och hamnade rätt. Fina spår 8 km. 
Passade på att skjuta lite när jag ändå var inne på vallen. Markus blev tillfrågad om han ville vara med på skidlektion 1 timme när vi hade kört 2,5 timme runt fjället. Han sa nej. Han åker fint så jag tyckte det var ett onödigt erbjudande. Istället åkte vi till en mack i Idre för att dämpa det enorma kaffesuget. Pizza i Högis på kvällen och några glas vin. Mat, vin och träning. Tänk om livet alltid var så enkelt. 
Idag far vi hemåt. Har inte träffat varken dotter eller sambo på en vecka så det ska bli ett kärt återseende. Sen är det väl bara att damma av hjulen igen. Ut på vägarna mot nya dagar och möten. Alltid på väg. Må väl alla bloggläsare!
Äldre inlägg Nyare inlägg

Podcast

Arkiv

Kategorier

Meta

© 2024 Holaveden

Tema av Anders Noren — Upp ↑