Under hundrundorna på kvällarna ackompanjeras Idas parks mystiska ljus av mina hörlurars skorr. Musik av kvalitet ska spelas högt. Jag älskar musik. Dock har jag aldrig sysslat med någon form av musikaliskt utryck. Förutom under den mörka tiden i mitt liv då vi tvingades öva på blockflöjt på Ölmstadskolan. Min inkännande far förstod att det behövdes uppmuntran och äntrade huset i skogshjälm med nerfällda hörselskydd så fort jag tog en ton. Något som kunnat knäcka vilken 10-åring som helst. Och blockflöjt blev det ju aldrig heller. Det var mitt musikliv. Nu lyssnar jag bara på musik. Det räcker gott.

Veckans pass är 4 x 4 min på rullskidor.
Veckans milskörd behöver bättras på med 4 mil på två dagar. 
Veckans insamling går riktigt bra, tack alla.
Och för er som inte vet. Under november samlar vi i Holaveden mil mot cancer. Samtidigt pågår en insamling till Cancerfonden som vem som helst får stödja. Vi vill uppmärksamma detta genom vårt initiativ och samtidigt känna att vi speciellt i denna annars så dystra månad kämpar för en god sak. En mil om dagen är det som gäller.
Och, fan. Nu ligger jag lite efter.