2014 tog slut snabbare än vad vi var beredda på och vi hann aldrig riktigt summera året. Vi skippar allt som är oväsentligt och fokuserar bara på de idrottsliga prestationerna under året som gått. Vi sparkade igång bloggen 13e Januari och har sedan dess skrivit 380 inlägg inklusive detta. Under 2015 siktar vi på att skriva lika flitigt, men med mer fokus på kvalité och att varje inlägg ska kännas läsvärt. Vi strävar efter att bloggen ska ha en feelgood aura och ledorden för oss på Holaveden är kvalité och kvantité. 
 

JANUARI
Skidsäsongen var igång och långloppsdebuten väntade runt hörnet för många. Oskar körde Landsbro-loppet och bloggade om att han som snart klassas som gubbe i sammanhanget ändå var bland dom yngsta i resultatlistan. Palle matbloggade och körde fredagsfys. Jag spräckte ögonbrynet på ett rullskidspass och fick äntligen sy mina första stygn, 1 mer än brorsan = viktigt. Holaveden hade precis startat igång, men responsen var redan väldigt god. 

 
 
FEBRUARI
…började precis som det gjort de senaste 3 åren, åtminstone för mig och förmodligen fler år för övriga holavedare. Rallarloppet väntade, och denna gången räckte inte snön till utan det blev varvbana på konstsnö. Oskar jublade, och vann. Helgen efter var det dags för ännu fler varv på en annan konstsnöslinga, nämligen på Huskvarnaberget. Oskar vann och Palle fick ge sig de sista varven mot en vilt stakande östgöte vid namn Rasmus Ax. Vasaloppet närmade sig och det kände man av i hela bygden. Alla pratade skidor, seedningstabeller och vallatekniker. 

 
 
MARS
Det var nu det gällde, vasaloppet. Jag hade tränat mer än någonsin, Palle och Oskar likadant. Ett helt nytt samtalsämne dök upp bland skidsverige och hungriga vasaloppsåkare. Nu handlade det inte längre om seedning, valla och hur man bäst undviker förkylningar veckan innan, nej nu var snacket om hurvida Vasaloppet skulle bli av eller inte. Det milda vädret hade ju som bekant tagit hårt på terrängen, vattnet hade ingen hejd och förstörde stora delar av spåren. Oskar och Palle insjuknade båda två, och för Oskars del var det bara att kasta in handduken. Palle vilade sig i form sista veckan och kunde med en rinnande näsa staka sig i mål och vara riktigt nöjd med en kanonprestation. Undertecknad hade ett lite struligt lopp men när jag ser tillbaka på det är jag trotsallt väldigt nöjd. 

öppet spår…
 
 

dagen efter..

APRIL

Alla vet väl vad som hände i April. Inte? Okej, bäst att vi tar det en gång till. Löpsäsongen drog igång med träningstävling i Lekeryd där Oskar visade att han hade bra fart i benen trots slitna vader och gamla krigsskador från skidsäsongen. Men den riktiga premiärtävlingen var ju som bekant Landsjön Runt. En härlig vårdag, solen sken och Palle cyklade bredvid och skrek. Robban drog ifrån som en dopad Johan Mulegg och kvar blev jag med legenden. Oskar var som vanligt uppe i täten och flåsade, märks att han är sugen på en vinst i hemmaloppet eftersom han varje år går med tätklungan. Men som ni vet är Landsjön Runt 12,5km och inte 10, och det är just det som gör det så djävulskt jobbigt. Att kunna löpa på sista 2,5km med stumma ben och med den eviga motvinden som blåser från landsjön är nyckeln till ett lyckat Landsjön Runt. I år lyckades nog jag allra bäst eftersom jag sprang om både Robban och Oskar på sista 1000m. Ryktena säger att Oskar lägger ner cyklandet till 2015 bara för att detta inte ska upprepas. 

 
MAJ
Sprang ett nystartat lopp vid namn friskishalvan, ett halvmarathon med start och mål mitt i centrala JKPG. Svindyrt och inte kontrollmätt, men jag lyckades slå robban och kom på en 2a plats. Någon gång här insåg jag att mitt mål, sub 35min på milen, skulle förmodligen klaras av under året. Oskar sprang tiomila och fick för första gången se sin klubb vara i ledning. Palle drog igång en duell som kommer att gå in i historieböckerna, Eksjö stadslopp, Ölmstad – kaxholmen, jag bestämde mig för att det var där jag skulle sprunga under 35min för första gången. Men först var det GBG-varvet och tyvärr pajade jag knät någonstans mellan Götaälvbron och Gustaf Adolfs tog, och Eksjö var nu hotat. 
Men jag bet ihop, allt för laget, och slaget mellan Ölmstad och Kaxholmen var vunnet. Vi firade ihop tillsammans med våra Gisebros, i Gisebo, drickandes på varsin Gisebrew. ALLA PERSADE!
 
JUNI
Nu började det gå riktigt fort. Oskar var 6 sekunder ifrån att springa under 16min på 5000m, jag cyklade halvvättern med Brynte i alldels för vamt väder och Palle höll sig i källarn och gjorde armhävningar. Vi tacklar sommarn på olika sätt, men Palle gav oss ett vettigt träningstips.
 
¨Om du har bråttom iväg och inte vill eftersvettas, duscha i kallt vatten¨
 
 
 


Detta var alltså första halvåret av förra året. Fick inte med allt såklart, men i grova drag några härliga godbitar. Jag personligen längtar redan efter sommaren men först väntar en riktigt spännande skidsäong med bla SM i Örebro för Oskar, och en hel del långlopp på konstsnöslingor att harva runt på.