Månad: maj 2014 (sida 4 av 6)

Meningen med livet?

Det finns frågor som är lätta att svara på och sen finns det frågor som är svåra att svara på. Meningen med livet och vad som händer efter döden är exempel på frågor som är svåra att svara på. 

Sen finns det dom där frågorna som är så lätta att man kanske inte ens borde ställt dom. Exempel taget från forumsidan på jogg.se 
Ja, hur vet man när man är trött? 
På tal om trött. Andreas Jansson, född 1996 sprang idag 25 varv på en 400 metersbana. Tiden blev 30:21 och han kvalar in till JVM med den tiden. 
Går det springa VM i Tough Viking? 
 

Intensiv period av frihet och livsaptit väntar.

 
Herregud vilken söndag.
Springa på bana är väldigt speciellt enligt min mening.
Det är det typiska exemplet på att ångest och fascination verkligen hör ihop.
Springa som är så enkelt och naturligt men ett rent helvete att lyckas göra det fort.
Jag tänker attackera löpningen med typisk mindfulness.
Mindfulness bygger på ett accepterande av sakers tillstånd.
Man ska ta känslorna/sakerna(löpningen) och verkligen gå in i det, undersöka det och placera det någonstans i sitt rätta landskap.
Målet är att komma till acceptans och inte låta saker/löpning uppta ett alltför stort utrymme.
Acceptans är verkligen mitt yttersta drömtillstånd.
Jag tycker det är hur vackert som helst.
Ärligheten med löpning verkligen dess enkla skönhet.
För att springa fort måste man verkligen acceptera fakta.
Ska man springa fort så krävs det träning, träning och träning.
Det är helt enkelt en jävla massa pass som måste göras.
Man ska tänka och svettas medans men lever och njuter.
 
 
Nerverna?
Naprapaten tryckte skiten ur mig, bokstavligen.
Jag lider av åkomman att jag lätt blir stel i inre sätersmuskeln vilket får följden att det trycker på en nerv och det resulterar i smärta i rygg och ner i ena benet.
Visst är jag en frekvent fuskare av stretchingen men det är inte riktigt så enkelt.
Den inre sätesmuskeln är lite svår att få kontakt med och det kan krävas att trycka till den då och då.
Enklast och billigast är att försöka ligga med kroppstyngden på en tennisboll och försöka hitta punkten där det smärtar.
 
 
Skidåkaren Johan Palmér?
Det är väldigt nära rullskids premiär nu.
Har kapat och fixat iordning ett par nya stavar.
Har även köpt ett par nya rullskidor med 3or.
Baktanken med det är att försöka bli lite starkare och försätta mig i ångest situationen att ha samma skidor som Oskar på våra stakintervaller i sommar.
Det kommer bli rent episkt.
Vi tar det som en lek och det ger fjärilar i magen men det kommer inte vara någon som ger sig i första taget.
Det kan jag lova.
 
 
Skierg säsongsdebut!
Oskar gjorde sin debut på 5×1000 med 1min vila igår.
Jag kunde naturligtvis inte vara sämre så jag gjorde min idag och jag tror vi kan sparra varandra till riktigt bra tider iår.
Men serie var följande.
3:40 , 3:39 , 3:40 , 3:39 , 3:39
Kontrollerat och bra.
 
 
Hasta luego norawa.
 
 
 
 
 
 
 

Allt är relativt

Igår sprang vi 5000 meter på Vistavallen. Längesedan ett 5000 meterslopp gick på kolstubben på vallen. Känslan av att sväva fram på en dammande bana med bra grepp under skorna är härlig. Men så var inte fallet idag. Vattenpölarna låg djupa efter sista dygnets regnande. Att detta skulle te sig som en torr tillställning var det få i det handfulla startfältet som trodde på.

Jag har sprungit några 5000-lopp men de flesta i min ungdoms gunst. 3000 meter brukar avverkas raskt för att sedan följas av en tempo-krash likt IT-bubblan på kilometer 4:a. Vad jag skulle kunna prestera på en regntung bana med snäva kurvor (360 meters bana) och ett par ben som gått i barfotaskor hela veckan var minst sagt osäker.

Vi drog iväg i ett raskt men kontrollerat tempo. Arvid drog som sig bör av ”Kaxholmens snabbaste löpare”. Men på andra varvet backade han bak. Jag fick en liten lucka och kunde springa på. Sista två varven försökte jag pressa upp tempot lite och jag gled in på 16.49 utan att riktigt ta det sista. Tiden är bra med tanke på förutsättningarna.

Efter loppet får vi erfara att vi sprungit under dagens torraste tid relativt sett, regnet häller ner. Vattenpölarna på löparbanan är borta. Endast en vattenring återstår. Vi käkar grillkorv, pizzaslice och kakor. Sköljer ner detta med termoskaffi. Livet är gött, på 30 minuter har jag klämt sub17, två korvar, en pizzaslice, två kakor, två koppar kaffi och sett en dubbel regnbåge. En helt vanlig träningstävling med Kaxholmens kickwaxers helt enkelt!


Misären på vallen

På förhand såg det ut att bli ett starkt och stort startfält. Succén under långfredagen hade spridit sig och deltagarrekordet var ett faktum – på pappret. Det usla vädret gjorde att fler och fler kastade in handduken. 4 kaxholmssöner och en norrlänning (bosatt i just kaxholmen) dök tillslut upp och trotsade Aprilvädret som kom i Maj. Hårt virke i löparna från bygden med andra ord. 

Foto: Olof Lundin


Starten gick och det kändes mer som vattenpolo än banlöpning. Undertecknad satte alldeles för hög fart inledningsvis och första kilometer gick på 3 minuter blankt, om inte under.. 
Oskar glider om och det skvätter grus upp i näsborrarna. Har häng på ryggen ett par varv men sega ben och allmänt oinspirerad gör att jag släpper tillslut. Oskar är starkare idag. Känner mig inte så ansträngd rent konditionsmässigt men benen är inte på hugget. Upp till 3e kilometern går det relativt snabbt men sedan tappar jag tempo. Riktigt blött och lerigt i svängarna och trots ordentliga dubbar under skorna slirar man alldeles för mycket för att det ska vara optimalt. 
Själv går jag i mål på 16:55 och Oskar är 6 sekunder före och Palle springer in på 19:32. Snabbare underlag och piggare ben så går det kapa ett par sekunder är jag övertygad om. Så länge jag inte ramlar ihop och känner mig kräkfärdig efter målgång kommer jag inte vara nöjd med tiden. Men idag gick det inte snabbare helt enkelt. 

Foto: Olof Lundin


Foto: Olof Lundin



Foto: Olof Lundin

Foto: Olof Lundin


Foto: Melinda Öhrn 


Kaoset som utspelar sig 3 minuter efter målgång är legendariskt. Korvarna var just färdiggrillade och himlen öppnar sig totalt. Kräkregn som vissa kallar det. Kaffe, kaka och korv med bröd intogs under ett partytält. En fin avslutning på en fin löpardag. Speeden verkar infinna sig inför Eksjö och teamet är sammansvetsat. 2 veckor kvar till den hårda bataljen men först ska Göteborgsvarvet springas. 

Adjö / arvid 

Maxpuls, vadkramp och korv med bröd

Imorgon kör vi träningstävling. Vi blir uppemot 10 man på startlinjen och tillsammans ska vi kämpa oss till vackra personbästan på den krävande distansen 5000m. Det handlar om fart och att inte slappna av. Tappar man fokus ett varv är det bara att glömma en bra tid. Ta sikte på snabbaste ryggen och sedan bit ihop. Känns det bekvämt efter två varv är det redan försent

Jag har gått från att leta efter de tuffaste terrängloppet på tävlingskalender, till att leta efter lokala banlopp. Jag ska köpa ett par supersnabba tävlingsskor och bli riktigt snabb. I tider då Tough Viking anses vara det hårdaste man kan löpa ska jag predika för banlöpning. Smärtan som upplevs under ett 5 och 10.000meters lopp går inte att jämföra. Skippa elstängsel och is-ålning hörni, anmäl er till ett banlopp istället så ska ni få bekänna färg. 
Imorgon är det mest för att öva på kurvorna. Oskar har flaggat för att han plockar fram spikskor. Jag som redan har sega ben kommer få det kämpigt. Sen grillar vi korv och snackar skit. 

Alla är välkomna! 

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑