Anarkistisk frihet och demokrati.

I fantasin har vi total frihet att skapa en egen världsbild.

Vi har förmågan att skapa världar, mytologier och dra riktlinjer för det liv som inte bara ska överlevas utan också på något märkligt sätt lyckas levas fullt ut.

Fantasin är inte bara ett tillstånd utan det är människans själva existens.

Vi har i fantasin friheten och skapa den bild av oss själva som vi vill att andra ska se när dom tittar på oss och genom fantasi och verklighetsuppfattning skapar bilden av oss.

I den manliga fantasin har vi den absurda jakten på den anarkistiska friheten.

Man äger rätten att i fantasin romantisera hur man vill men i den här världen är det verkligheten som gäller.

Och i verkligheten finns det ingen som tål frihet.

För människan är frihet egentligen något fruktansvärt och onaturligt.

I djurens värld med flockar existerar ingen frihet.

Varken för flockens ledare eller de lägre rankade individerna.

Så fort det blev två människor på jorden så var friheten slut.

Underkastelse är något mycket, mycket mänskligt.

Att underkasta sig en idé eller ett system ligger helt i linje men människans natur.

Demokrati

Det finns två sätt att styra en grupp.

Det är demokrati och det är diktatur.

Demokrati är inte frihet utan det är också en form av underkastelse.

Problemet med demokrati är helt enkelt att folk är för korkade.

Det är inte människorna det är synd om utan det är synd om ett så vackert system som demokrati ju faktiskt är i fantasin.

Nu ska du som samhällsmedborgare ta din underkastelse och gå och rösta på söndag.

Valet till EU parlamentet är viktigare är spektaklet som väntar i september.

55% av alla beslut som rör våran vardag i verkligheten är stiftade i EU parlamentet och inte i våran riksdag.

Det bästa man kan vara i verkligheten är realist.

Det är viktigare att hitta en kandidat som verkar kompetent än att rösta efter olika färger som har sin rot i några fantasier ifrån 1800-talet.

Försök att inte rösta på någon som är allt för dum i huvudet vilket man oftast hittar i allt för radikalt ideologiska grupper som nationalister, feminister, miljöpartister eller vänster socialister.

Grejen är att när man tror för hårt på en sak (ideologi,religion m.m) så hämmar det hjärnans förmåga att tänka.

Om man nu ska låta någon styra i livet så vore det skönt med en någorlunda sunt tänkande människa.

Under Fredagsfysen på fredag ska jag avslöja min röst.