Höredarundan – Kroppen fungerade ungefär som riksdagen

I tisdags var det dags. Istället för intervaller skulle det ställas ut på dryga 9 km asfaltslopp i Lekeryd. Legendariska träningstävlingen Höredarundan. Jag hade satt Arvid ur spel med ett genidrag att dra ut honom på en runda MTB dagen innan. Ung som han är kunde han inte hålla sig när adrenalin och endorfin utsöndrades i hans kropp av känslan att susa fram mer eller mindre luftburen i skogarna kring Kaxholmen och benen kroknade. När vi svängde in på parkeringen såg vi LSSK-legendaren Harald Henriksson stående på trappan i egen hög person och betrakta det hällregn som då rådde.

I början på säsongen fungerar min kropp ungefär som regeringen. Säger den ena delen Ja, så kan du ge dig på att den andra delen säger Nej. Kompromisser finns inte. Så min hjärna och syreupptagning säger Ja, spring så hårt du kan direkt från start. Benen sa Nej efter ungefär 500 m. Kompromissen att gå ut lite lugnare fanns inte. Men i mål kom jag med en helt OK tid. Men att springa ner för en trappa närmsta dagarna är bara att glömma resten av veckan.
Synd att träningstävlingarna i Jönköping är slut. Det hade varit roligt att sprungit någon mer de närmsta veckorna.