Starten har gått. 16 000 med samma mål i blicken. ”Detta är det närmaste man kan komma en revolution” som Oskar säger. Mora är det som hägrar och vi färdas dit gemensamt i fäders spår. Alla är vi kamrater med samma motståndare. Somliga kommer vi tappa på vägen, men alla äro tappra. Låt oss belägra Mora. 

Idag är slutstriden. Ikväll är det fest. Tyvärr (eller kanske tack gode gud) så ligger ju Vasaloppet på en söndag, så det kanske inte blir så mycket fest i ordet vanligaste innebörd. Men i tanken är det hos många fest ikväll, mål som har klarats, naturupplevelser och självbekräftelse. Festen störs kanske något av en skavsår här och där, men det gör att segerns sötma smakar extra bra.

Likheten med den nordiska mytologin är slående. De stupade krigarna fick komma till Valhall där de på dagarna krigade mot jättarna och dog och återuppstod. På kvällen festade på mjöd och grisen Särimner som sedan återuppstod så länge alla benen fanns kvar. Så pågick det…eller pågår det om man tror på nordisk mytologi.

Alla de skidåkare som startar har stött på nederlag och stupat på vägen men rest sig igen och är nu i Valhall (Vasaloppet) och kämpar mot jättarna (väder, vallaproblem, kramper och trötthet). Många av dem kommer slita ont under dagen och kanske långt fram mot mörkrets inbrott. Men sedan kan de gott sitta där i bil- eller bussvärmen på väg hem och bildligt talat snaska på ett glaceat baby back rib från Särimner och ha sin lilla egna fest.

Likt Särimners alla ben som var samlade där på startfältet i Berga by så sprids de nu över världen och glöms bort i något förråd eller garage, ofta med klistret rinnande under sommarens varma dagar för att under november eller december rotas fram igen och Särimner kan återuppstå när första snön faller. Men minnet av hur gott det där baby back ribet smakade glöms inte bort. Därför kommer år efter år krigarna tillbaka, redo att slåss mot jättarna.

 

 

Själv blev man inte klokare på testet. Det verkar bli lurigt före imorgon. Önskar man kunde kört med blanka skidor men dit är det en bit kvar. Får bli klister under trampet och så kör vi tills det svartnar.