I tisdags gick ett program om cykelkultur i Detroit efter bilindustrins kollaps där. Mycket intressant och kul. Fullt med hipsters va det i alla fall. Eftersom mitt mode alltid har ifrågasatts av min syster så började jag fundera om jag var före eller efter modet. För mitt i har jag aldrig varit. Innan ägde jag två singlespeeds med smala styren och stålram. Numera ägs den ena av Lill-prinsen med tuttskav som precis nått hipsteråldern. Jag har bryggt öl innan det blev mainstream. Jag tror att jag lever lite före modet. Absolut inte medvetet, men ändå.
Så vad kommer då bli nästa trend? Jo, om jag enfaldigt tittar på mig själv så kommer inom de närmsta åren följande saker bli mode.
1. Kamoflagefärgade träningskläder.
2. Inlagda ägg.
3. Surfshorts istället för tights på sommarens rullskidpass.
Jag åkte till Göteborg sent i höstas och såg en föreläsning med Paolo Roberto.
Den fd Socialdemokraten har ett nåt så jävulskt starkt hävdelsebehov att han allt som oftast framstår som en idiot om man inte lyssnar på vad han faktiskt säger.
Det är lätt att bli fientligt inställd till en person om man inte hör vad han säger när synintrycket blir stört av hans aura.
När man tycker att alla andra är idioter så framstår man själv som den största av dem alla.
Paolo är en mycket genomtänkt man.
Han har bidragit med mer positivt till det Svenska samhället än var dom 349 nuvarande kretinerna som sitter i riksdagen har gjort tillsammans.
Det är som alla mina åsikter en högst personlig åsikt.
Men jag svär vid min farfars grav att så är fallet.
Grejen är att Riksdagen är på Svenskt myndighetsvis otroligt tungrott men det fria ordet är direkt.
Det fria ordet är det viktigaste för ett demokratiskt samhälle.
Sagan om konungens återkomst. The return of the king. The return of the toasterking. Jag är ingen konung ännu men i sommar hade jag tänkt ta över tronen, jag ska äntligen bli en brödrostkung. Ska vi säga att ribban för att kalla sig kung går vid 3 brödrostar? Oskar & Palle har redan tagit hem varsin i år så jag jobbar just nu i uppförsbacke. Det bör gå. Det ska gå!
Nu har jag härjat ute i Europa i 3 veckor. Det är dags att komma ner på jorden igen. Tillbaka till vardagsrutiner. Tillbaka till att vara en simpel fruktpojke som kör ut ekobananer till företagarna i länet. Det är dags att känna hur det bränner i benen att gå upp 5:30 dagen efter ett långpass. Det är dags att på allvar lägga en grund för att bli sommarens konung. Sagan har bara börjat, i sommar ska prisbord skövlas och holavedens värsta rövare skall synas på många pallar.
Tre veckor som rockstjärna ska nu abrupt avbrytas med den idrott som förmodligen har minst rockstjärneaura av alla; löpning. Så länge du inte springer fort på de allra kortaste distanserna och heter tillexempel Johan Blake eller Usain Bolt är löpning ganska osexigt. Svettiga kompressionsstrumpor, stinkande skor som knappt får komma innanför ytterdörren. Lägg där till ett pannband från 70-talet, svintighta splitshorts där pungen hela tiden vill trilla ut samt tutteskav och du har löpningen i sitt esse. Jag älskar det.
Rockstar i München. Hitta en otatuerad Vasaloppsarm så är det förmodligen min
Inte så rockstar i Bottnaryd förra året.
Jag önskar jag kunde bjuda på lite rörliga bilder från någon spelning så ni också kunde få känslan att stå på scen inför 1400 berusade tyskar. Men ögonlocken samarbetar inte och John Blund har redan knackat på dörren. Pga roadtrip mellan München – JKPG igår natt fick jag bara ihop 1h sömn innan plikten kallade… Nästa inlägg blir det kanske något filmat material men sen är det färdigsnckat med allt musikertrams. Kanske måste Oskar bjuda ut mig på cykeldejt så jag också får möta väggen. Då har jag i alla fall något vettigt att skriva om. Nu är jag redo, kom och ta mig Johnny Boy.
Igår stod den där….väggen. 08.30 kom Emil och hämtade mig, det var dags för MTB-distans i finväder. Turen gick längst Vätterns östra branter och grännaberget var vändpunkten. Efter 2,5 timmar var jag slut, benen ville inte mer. Blicken blev dimmig. Emils påse med hemgjorda arraksbollar va en skänk från ovan.
Känslan att tömma sin kropp på energi är alltid lika skön!
Avsnitt #6 med Andreas Rangert. Landslagsorienteraren som gick från elitidrotten till en topposition inom näringslivet, aldrig lämnade skogen och åker ett skidlopp ute i världen varje vinter.
Senaste kommentarer