Söndagens inlägg om bristen på yngre seniorer i Småland har skapat lite diskution och tankeverksamhet. Detta är väldigt roligt och välbehövligt. Med mitt inlägg ville jag inte dra den gamla klyschan ”Det var bättre förr” utan målet är att se till att skidåkningen i Småland fortsätter frodas och skid-kulturen som finns på många orter förs vidare, både vad det gäller bredd och elit.
Sammantaget från kommentar och tankar kring förra inlägget så har jag vaskat fram några anledningar jag tror påverkat antalet aktiva seniorer.
1. Övergångarna mellan ungdon/junior/senior är för stora och sker samtidigt som andra stora förändringar i livet. T.ex. Byte av skola till gymnasiet, att man ofta börjar jobba kring 20-21 års ålder. Förändringar skrämmer ofta. Det kanske vore bättre om förändringarna inom idrotten inte sammaföll med skolförändringarna t.ex. Låt skidåkningen vara tryggheten i dessa förändringstider.
2. Individuella prestationer skrämmer. Att ställa sig på startlinjen i ett lopp med individuell start är för många som en cage fight, man är ensam i ringen. Ofta har man känslan att man åker alldeles för sakta och det är fruktansvärt jobbigt. Jag har kört mina stentuffa skidgångspass i tio år, det går fortare, men det blir inte lättare. I masstartslopp får man hela tiden feedback på sin prestation istället. Man märker om man har bättre skidor eller om man lätt hänger med sin konkurrent. Därför tror jag att man på distriktsnivå skulle tjäna på att klumpa ihop alla klasser från junior och uppåt i en masstart men med olika resultatlistor och åklängder som idag. På så sätt får vi mindre press på den enskilde åkaren och vi får en naturlig konkurrens mellan juniorer och äldre vilket troligtvis skulle få klivet mellan junior och seniorklass att kännas mindre.
3. Skapa åldersöverstigande träningsgrupper. När jag var junior hade jag förmånen att få träna och tävla mycket med seniorer. Detta gjorde att jag tappade respekten för att tävla mot dom och såg fram emot att få göra det. Här är fd. Skiteam Syds träningar i Jönköping ett föredömme där äldre och yngre kunde träffas och träna tillsammans.
4. Acceptera både elitsatsning och mer ”division 5”-satsningar. Låt inte övergångarna mellan ungdom/junior/senior bli ”antingen eller”-val för om du ska fortsätta eller inte. Bara för att man väljer att tävla i juniorklass betyder inte att du behöver träna 8 pass i veckan och gå på skidgymnasie.
Jag gjorde en liten sammanställning av hur många åkare Småland haft i herrklassen på SM 15 km från 2003 – 2014. Tyvärr har det varit en nedåtgående trend.
Nästa år går SM i Örebro, jag önskar att vi ser en ändrad trend redan då. Kommer Lekeryd-Svarttorp SK att vara Smålands största klubb på 15 km klassiskt där med hela seniorstallet och Harald Henriksson som coach på plats? Kommer Landsbro’s röda dräkt pryda tv-rutan? Kommer några nya klubbar från Småland att visa upp sig? Utmana någon i klubben att ställa upp eller utmana grannklubbens bästa åkare!
Vi ses i Örebro 2015!
2014-01-21 at 7:34 f m
Bra skrivet! Jag tycker att du hittar några av de viktigaste punkterna. Jag tror speciellt på åldersöverskridande träningsgrupper för att överbrygga stegen mellan de olika stegen (ungdom/junior/senior).
Att mängden seniorer som tävlar på nationell nivå har minskat är som du skriver en stor bov. Här tror jag vasan ställer till det och slukar fokus från många som annars skulle vara med på Sm.
2014-01-21 at 7:59 f m
Precis! Många nyblivna skidåkare har fokus på VL. Ofta seriösa satsningar men har ofta missat själva kärnan, att bli duktig skidåkare. Om de skulle släppa fokus från VL lite och istället sätta fokus mot att bli snabba skidåkare på distanser från sprint till långlopp skulle de troligtvis nå betydligt bättre resultat på VL. Jag brukar förespråka vikten av att sätta prestationsmål istället för resultatsmål.
2014-01-21 at 8:08 f m
Och när man har större tävlingar (SM, Sverige-cup mm.) i närheten så borde man kunna locka med sig många av de som annars satsar på VL, de behöver inte ha dom som ett fokusmål. Men att få med sig dom för att brädda sporten är viktigt.