Månad: februari 2016 (sida 1 av 6)

Vilken helg

Halva styrkan höll fanan i Mora, halva i Jkpg. Robban sparkade boll med obekräftad framgång men vi antar att han gjorde det bra. Själv drog jag på mig nummerlappen. Munksjön skulle rundas i rask takt. Tog starten och höll den in i mål. Tunga skor och överdragsjacka, det finns sekunder att plocka.

Söndagen bjöd på livsnjutning. Skaråkning och korvgrillning på Komosse hos världsmästarn. I världsmästarväder. Tre älgar visade sig på vägen hem. Men än är det inte älgjakt, men på söndag drar jaktsäsongen igång kl 8 för Arvid o Robban!



Bilresa under skymning.

Vet ni den där första textraden i Red hot chilipeppers låt Under the bridge?
Ibland händer det att dom där dagarna när man vill skjuta skallen av sig på en offentlig toalett känns så långt borta.
Om man tappar allt så är det en sådan här helg som får än att hitta hem igen.
När himlen aldrig tycks sluta brinna över Filipstad när man kommer ner från höjden till Winnerbäcks visslande tonläge.
Man kanske alltid skulle vara påväg, från ett evenemang till ett annat. 
En jägare, en dåtidens samlare kanske var på väg hem efter att samlat blåbär intill skymningen när ett villebråd uppenbarar sig i skogsbrynet och jakten på nytt tar vid.
Det finns ingen rast för en jägare.
Ingen vila heller, så det är lika bra att sluta leta.
Kulinariskt tog sig verkligen den här resan tillslut.
Det började vid frukosten då en kvinna kom fram och hade kokat två vaktelägg, som jag fick.
En ljusare lenare gula i smörig konsistens fick nattens köldknäpp att glittra än mer.
Strand mat & bar vid kajen i Mora hade köttbullar i gräddsås och pannkakor med jordgubbssylt och grädde.
När vi vaknat spelade jag Uffe för ett packande gäng östgötar, förbundna för livet.
Väskorna bars under knarr till bilen.
I Eldris fick vi se de sjukaste skidspår jag någonsin sett.
Jag har ändå hållit på med det här i över tjugo år.
Vi såg damerna frenetiskt staka sig in mot kontrollen.
Grattis britta!
13 kilometer diagonal till Norra garberg, tillslut flöt vi fram i närmast perfekt höftrotation.
Hjärtat hamrade i bröstet till knarret från taktfasta pendeltag.
Ifk Mora bjöd även här på blåbärssoppa sedan körde vi  Risåsrundan 9km på skrå runt berget.
Tillslut satt vi mot en timmervägg i solglaset och samtalade med en kvinna som jobbat två år med falu VM.
Hon hade en del att förtälja.
13km utför blev hissnande för själen och rejält för låren.
En dag vi verkligen levde.
Här kommer lite klipp och bilder.
Ha en trevlig söndag, missa inte när Arvid ska skejta hem km till våra jubelrop. 

Mora dag 3.

En fröjd att vakna upp i detta vintriga paradis, ställa sig i havregrynsgrötskön och sleva en slev äppelmos över alltihop.

Kulinariskt har den här resan varit en katastrof, dock ska sägas att maten här med östgöta gänget har hållit måttet.
Det gjorde inte pizzeria Palermo vid Volvo i Filipstad som internets stora bloggare tipsade om. Det var lögn.
Pizza ska ätas i kring Jönköping.
Det är skillnad.
Var ska vi äta lunch?
Har ni ett tips på resturang i Mora så skriv gärna det som en kommentar.
Vi blir glada och förmodligen lyckligare.
Åt lunch vid målrakan, varit där förut men nu total katastrof.
Som våra bordsgrannar sa, lokan var god iallafall.
Idag blir det träning, planen är ett lägre pass innan vi slänger in oss i musikens värld i färden mot Jerusalem.
Planen är att åka till granberg och njuta av livet.
Ska vara vackert där, varit där, men det är nog exakt tio år sedan.
Det finns en backe där som är 10km lång, vi körde en tröskel där engång, den gången jag var där, körde med Dick Magnusson kommer jag ihåg.
Vi har farit med osanning här på bloggen.
Något vi beklagar.
En blogg är schabbelbabbel och inte journalistiskt korrekt men rätt ska vara rätt.
Göken tävlar för ÖSK inte Vista numera och det var en Asp inte ek som slog sönder höften på honom.
Vi hoppas återkomma med lite tankar,funderingar och bilder under dagen.

30 Kilometer. (Uppdaterat 17.30)

Mora levererar ifrån Svea rikes bästa sida.

Det är inget annat än ren och skär propaganda för längdskidor.
Solen väntas lysa och det knarrar under skorna.
Blått under stampet.
Häng med på en fantastisk dag i Mora.

Fredag 17.30 
En klang och jubelfest.
”Lillbrosan” och jag bildade en trio ihop med en snickare ifrån Hagfors. 
Backarna innan Oxberg blev en rejäl chock, Friskis&Svettis tjejerna saknades.
Som ett diesellok stånkade jag framåt, stark men helt utan fartresurser.
Surrealistiskt att åka in i Mora parken utan inkopplad överlevnadsinstinkt.
Vid väskhämtningen saknades Arvids väska.
En vad man kan förmoda hockeyförening ihop med en samling s.k nyanlända hade som integrations projekt att sortera ut tävlandes väskor.
Jättebra idé och det fungerade jättebra förutom för Arvid och kanske några till.
Att det kan bli fel ibland är fullt förståligt men vad som gick käpp rätt åt helvete här var en attitydsfråga.
Att hockeyungdomar är en samling förslöade bortskämda skitungar, att nyanlända kan vara lika bildade som en dagisklass kan må så vara men de s.k hockeyföräldrarna ska fan visa bättre attityd och framförallt hjälpsamhet när man inte skött sitt åtagande.
När vi påpekade att väskan inte fanns för kanske fjärdegången så svarar man inte ”Ni får ju tänka på att många av killarna är analfabeter.”
Det är ni som borde tänka på det.
Snacka om att hälla tändvätska på samhällets rasism när folk trötta,frusna inte får sitt ombytte och man skyller allt på att dessa killar ser ingen skillnad på siffror.
Men det var inte så farligt.
Jag hittade Arvids väska efter en timme och alla var glada.
Nu ska vi äta pizza.


Fredag 11.40. Mina föraningar besannades. Arvid festade till det rejält i målfållan.
Fredag 11.14. Våra Vasaflanörer har glidit i mål. Arvid och Palle åkte ihop till Hökberg att döma av tiderna. Sedan lät Palle sina Atomic tala för sista gången. 1.32.47 för Palle i mål. Öhrnen krigade in drygt två minuter senare på 1.34.49. Förmodligen genom en spektakulär målgång. Jag gissar att båda två njöt till fullo av en mysig dag i Vasaloppsspåret. 
/Sluggern
Fredag 07:42. Påväg mot start. Snöar ymnigt medans vi åker förbi Mora nisses bostad. Hade man ingen is i magen igår utan vallade tidigt och la på klister kan man ha gjort bort sig. Även kladdig burk kan vara en nitlott. Jag och Palle startar i led 2, tusen åkare framför oss som kommer fungera som personliga föråkare. Tror led 2 kommer vara ett vinnande koncept idag. Fortsättning följer. Godmorgon! 
Torsdag 25/2 21:30
Ligger i övre slavsen, Arvid i den undre, 53 Östgötar i de runt omkring.
Vi övernattar i Östnå strax norr om Mora, över älven.
Oskar bodde här en gång i tiden, i ett korsdrag men det är för Mora Nisse Östnå blivit känt.
En man som byggde ett nytt skidspår åt sin fru då hon ansåg det andra för svårt.
Kärlek?
Göken ligger två sängar bort.
Har man åkt Vasaloppet på tre femtio har man vis respekt i ett sånt här sällskap.
1986 enbens skejtade han in på tjugonde plats.
Han fyller femtiotre år idag, en ära att få gratulera.
Han tävlade för Landsbro på den tiden det blev en tjugonde, tjugotredje och sjugosjunde plats i konungsfärden.
Numera Vista.
Just nu på väg tillbaks från en skogsolycka.
En ek höll på att slå han sönder och samman men hård som han är kör han ovallat imorgon.
Arvid har en morbror som just nu kör dips mellan hans säng och min.
Den släkten.
Det blev tio.
Respekt.
Såg han invid målportalen idag.
Gustav Vasa.
Rikets skapare.
Under skatter vi digna ner.
Dackes pojk svaltes ihjäl i en fängelsehåla i Kalmar fästning för att inte riskera hämnd för avrättningen av hans far.
Men det är ju en helt annan historia.

Holaveden mot Mora.

 
 
”The always star” Arvid Öhrn samt undertecknad sitter förhoppningsvis i guldbilen på väg mot Mora.
Just i detta nu.
Vi ska känna på snön, njuta av livet, berika, beröra.
Därför kommer vi uppdatera från Mora Live Tors, Fre samt Lördag.
Holaveden har det senaste från Mora helt enkelt.
Så häng med och dela till vänner och bekanta.

18:30. Vi hittade pingisbollar. Nu nödproviant för att orka bilkön mitt i Mora. Kämpa 
18:00. Nu flyr vi fältet. Sängen är bäddad men suget efter en pingisboll blev för stort när vi såg pingisbordet uppställt men avsaknad av boll. Mot Mora, mot pingisbollsffären. 
1714. Vasaloppsmässa för 5e året i rad. Börjar bli tradition nu. Emil Jönsson skötte vallning. Han tackade ja till detta sen märkte han att canada var samma helg, typiskt. 


12.10 Torra vägar, Winnerbäck och det ljuva livet är precis nu.
Ett mål mat vill till magen, eller tvärtom.
Munspel, saxofon en brottplats har haft sin vila.
Snart är vi där.  

09:28. Det finns inte mycket som slår känslan av att vara påväg. E4an är vackrast med en kaffe i ena näven och en bulle i den andra. Passaten har rullat felfritt i snart en timme även om den är lite grinig kalla mornar. Ett pitstop hos Johan på Sveriges vackraste Preem-mack gjorde oss inspirerande så nu åkte Bruce på. Lycka till alla som är påväg någonstans och till alla som står i telefonkö för att få tag i en biljett till Bruce. 

 
TB tittar till atomicskidorna innan deras sista färd. Det är storhjärtat av Johan att låta skidorna få gå igenom målportalen i Mora en sista gång innan dom pensioneras. 


 

Mora i skedet feb/mars är vad Visby är för politrukerna i slutet Juni.
Kortvasan under fredagen är det som gäller.
Det är vallat och klart, knappt packat men snart.
 
 
Det finns faktiskt en uns allvar i den här resan också, inte bara nöje.
Jag kommer ta farväl av mina blå/vita Atomic Beta Race Classic 2002.
Kortvasan kommer bli deras sista framträdande någonsin.
Dom har helt enkelt blivit för slitna i belaget, det är åldern helt enkelt.
 
Dom började sin tjänstgöring hos Anders Palmér.
Alla vet vem Anders Palmér är men för dom som inte vet så var han fem sekunder ifrån att vinna Vasaloppet 2005.
Hallbys bästa skidåkare genom tiderna?
Kan diskuteras men fullt möjligt.
 
Vad som ska hända med skidorna efter pensioneringen vet vi inte riktigt än.
Kanske sätter vi upp dom på väggen på Vistavallen.
Det är nämligen dessa skidor som varit snabbast för klubben i Vasaloppet.
4,28 2012.
 
Många duktiga vallare har lagt sin hand på dessa skidor genom historien.
TB Lund en av de skickligaste,
Men inför den sista färden vallade jag själv även om TB var framme och la sin hand över dom.
Man vill gärna känna på sådana skidor, om man får chansen
Dom är slitna och gamla men vilka skidor!
Jag gav dom pulver en sista gång.
Dom förtjänade det.
 
Obs! Tänkte ta en bild, men dom ligger redan i bilen, det är säkrast så.
 
 
Äldre inlägg

© 2018 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑