Den evighetslånga striden.

 
Detta är del fyra och näst sista delen i Johans sommarserie om styrkesportslegenden Rune Andersson.
 
 
 
När det rämnar dras många ting med och det går fort utför.
/Johan i Bosgård.
 
 

Under Vm i snöskottning i Grästorp 1982 fick Rune ge sig.
Längdskidåkarna var för starka.
Rune var starkare med det krävdes en enorm kondition att flytta en kubik snöhög.
Skidåkare älskar snö, Rune har blivit mer tveksam på senare år.
 
För ett femtal år sedan när landet låg inbäddat i en tjock och tätt snöbädd hände katastrofen.
Rune hade byggt en stor hall på tretusen kvadrat, där han hade sitt lager och även hyrde ut lagerplats till andra företag. 
Hallen rasade ihop.
Tiominuter innan smällen hade Rune gått igenom hallen men var påväg in i huset när han hörde smällen.
Han hade under veckan haft en byggnadsfirma på plats för kolla om dom behövde vidta några åtgärder pga av det tjocka snölagret men man gjorde bedömningen att det inte var nödvändigt.
Men en punktbelastning gjorde att hela hallen föll ihop som ett korthus.
Hade inte Rune dött av att ha fått taket i skallen så hade lufttrycket ifrån raset kunnat dödat honom om han nu inte befann sig där han befann sig.
 
Hallen var värd ca tio miljoner och var som sagt inte bara lager åt hans företag utan till flera företag som nu tvingades att flytta sitt lager och därmed förlorade Rune inte bara sitt lager utan även sina hyresgäster.
Försäkringsbolaget klassade det hela som en naturkatastrof och erbjöd en ersättning på noll kr.
Ett elände kommer ju sällan ensamt.
Hallen låg i direkt anslutning till ladugården, intill den delen där Rune drev ett gym.
När hallen försvann så var isoleringen till omklädningsrummen för dålig så vattenledningarna frös sönder och det blev en vattenläcka modell större.
Ladugården innehöll inte bara ett gym utan även ett visningsgym för utrustningen han sålde, en fullstor boxningsring och på logen en komplett Atletic Fitness hinderbana.
Lagerhallraset medförde ju naturligtvis att han blev orolig även för ladugårdstaket och tog ditt en maskin som skulle hjälpa till att skotta av massorna ifrån taket men chauffören somnade och det slutade med ett hål i taket.
Eländernas elände.
 
Banken ringde och var orolig över sina pengar naturligtvis.
Rune sa
– Vad bra att ni ringer jag kommer in till er nästa vecka, jag vill diskutera om att bygga några vindkraftverk.
När det ser mörkt ut på ett plan fanns ändå ljuset i nya projekt.
 
Rune hade gjort ett prospekteringsarbete om att bygga tre st vindkraftverk på sin mark som är 300tunnland åker.
Det var en investering på hundramiljoner.
Rune skulle inte äga allt själv men var en av delägarna.
Dessutom skulle han arrandera ut marken till verken.
Då gick försvarsmakten in och stoppade byggplanerna.
Han fick aldrig något bygglov.
Han kunde stå på sin mark och titta och se vindkraftverk i stort sett i alla väderstreck men nu var det tydligen inte ok att bygga fler.
Här slutade Runes elände för den här gången.
Det var tur att försvarsmakten stoppade byggplanerna.
När man tittar på kalkylen idag så skulle den gå ca 52 000kr back i månaden.
Och arrendet för marken skulle vara 4% av det årliga nettot.
Blir det inget netto blir det inga pengar.
 
Man måste ha tur ibland.
Man kan aldrig räkna med turen men när den kommer gäller det att omfamna den hårt och vänligt och känna tacksamhet över livet.
 

1 kommentar

  1. Vilka historier! När kommer boken?!

Lämna ett svar till Robban Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑