Etikett: Livet (sida 1 av 5)

Lucka 17 – Holaveden live

Under året 2015 har våra liverapporter från diverse tävlingar blivit ett uppskattat grepp. Tanken har varit att komma innanför murarna, till den innersta anspänningen, nervositeten, de konstiga rutinerna, de intressanta mötena och allt annat som hör en tävling till. För det är ju så mycket mer än bara en tävling. Framförallt vid lokala lopp då halva grejen är att prata med bekanta och där uppvärmning blir sekundärt. Det finns mycket kul att utvinna med denna berättarform – här är en återblick till guldkornen. 

Göteborgsvarvet 2015 – Arvid och Robban på banan.

9.50 Frukostdags för örnen. Sover i Gbg för att kunna lyxa till det med sovmorgon. Igår bjöd Maggio på en hejdundrandes konsert på Liseberg. Allt förutom vädret var bra. Nu blir det gröt och jordnötssmörsmackor samtidigt som jag lyssnar på Anna book som gnäller över att hon åkte ur Let’s dance. Ja, tydligen går Let’s dance ännu en säsong, denna gången med gamla deltagare. Snacka om att mjölka ur ett koncept. Anna book har världens bästa PR-konsult. Ingen svensk är så känd för så lite. Vad har hon gjort förutom att gå upp och ner i vikt under 20 års tid? 

 

10.14. Sluggerbilen har anlänt. Nu pastasallad utanför Sahlgrenska medans Robin (till vänster) berättar om en pizza som smakar diskmedel. Eric i mitten får agera teamchef idag. Sofia startar 14.15 och verkar otroligt fokuserad. Själv kände jag på steget här på parkeringen. Det blir sluggerstil 2.0 idag. Glöm allt vad hållning heter. Det är krig idag. Det blåser friska vindar här i Gbg. Snart upp till Slottsskogen. 

 
Sedan tog övriga bloggare över och liverapporterade under loppets gång:

13.15 Flocken av snabbspringare öppnade första 5k på 14.04. HERREGUD!!

 

13.25 Lurad av Jacob Hård 14.46 gick första 5k.

Holavedsresultat efter 5k.

Arvid Öhrn 18.11 87a. (öppnat snabbt med detta tempo ca 1.16)

Robert Davidsson 19.03 208a. (stabilt tempo runt 1.20)

Marcus Johansson 17.05 29a.

Erik wickström 17.25 45a.

Markus Jönsson 17.50 61a.

 

13.45 Vid 10km ser det fortsatt bra ut.

Arvid Öhrn 36.33 104a. (Måltid runt 1.17 just nu)

Robert Davidsson 38.13 238a. (Fortsatt bra och ligger just nu på en sluttid runt 1.20)


Marcus Johansson 33.52 28a.

Erik Wickström 34.49 50a.

Markus Jönsson 35.29 63a.

 

 

14.00 Det går fortsatt fort för gossebarnet vid 15k.

Arvid Öhrn 54.46 92a

Robert Davidsson 58.29 283a. (Börjat gå lite segt nu och sluttid tippad till 1.22)


Marcus Johansson 51.07 26a.

Erik Wickström 52.39 49a.

Markus Jönsson 53.29 57a.

 

14.25 Succe´ för Holavedens Arvid Öhrn. Mer info kommer av de berörda.

Mål.

Arvid Öhrn 1.17.30 85a.

Robert Davidsson 1.24.10
Odd-Björn Hjelmeset 1.11.45

Marcus Johansson 1.12.25 25a. (Stort grattis till grymt lopp.)

Erik Wickström 1.14.40 44a

Jonas Linderholm 1.15.32 54a.

Markus Jönsson 1.15.43 57a.

 

15:31. I mål. Nyduschad. Nöjd. Trött. Hungrig. Nytt pers. Solen skiner i Gbg. Livet är bra vackert. 

 

 

18.25. Korvstopp på Statoil i Rävlanda. Laddade för 1.20 men kraschade runt 13 km när en clown sprang om mig. Men det var värt satsningen. Man ska aldrig åka från Göteborg och känna att man har fegat. Tack alla som följt detta spektakel.

 

Två veckor senare var det dags igen. Denna gång i Linköping. På banan: Arvid, Palle och Oskar. Eller vem var det nu egentligen som gömde sig bakom namnet Oskar Lund?

8.51. Holaveden bara kör. Örnen styr med stadig hand över slätterna. Gravskändarn agerar DJ och Sluggern ligger raklång i baksätet. 

 

9.28. Framme. Arvid börjar prata om logistiken efter loppet. Palle: ”Det är mitt minsta bekymmer just nu.”

 

Efter loppet:

13:06. ”Oskar Lund” helt knäckt i omklädningsrummet. Siktade mot stjärnorna men landade bland trädkronorna på 85 minuter.

 

Efter lite hamburgerfest lämnade vi Linköping.

 
Fr. v: Palle, ”Oskar” och Arvid.
 
Men liveuppdateringen fortsatte och avslutades på Munksjöbron:
 

04.11. Festen är över. Tack alla ni som följt.

 
Vad som hände däremellan platsar inte riktigt på en konditionsidrottsblogg. 
 
Så kan det gå.

Det dröjde några månader men sen var det dags igen. Den riktige Oskar var tillbaka och tur var väl det. Inte minst för hans rykte. Enligt obekräftade uppgifter hade han ett helvete hela sommaren med att förklara för alla sponsorer om omständigheterna i Linköping och att det i själva verket var en alldeles för tung Ölmstadson som haltat sig runt i hans namn.

Lidingöloppet live.

Nummerlapp 264 hämtad!

 

11:33. It’s a highway to hell…

 

11.44. Panik uppstår. Oskar har glömt chipet i bilen. Samtidigt träffar vi ÖISare på löpande band.

 

 

Arvid agerade sedan kommentator på ett ruggigt spännande sätt.

 

13:30. En timme har strax avklarats i lidingöloppets hårda terräng. Oskar tuggar på likt en taktsäker trummis i fyrafart. Snuddar på en topp 200-placering så här långt vilket är en klar förbättrar mot förra året om det håller i sig. Robban pendlar lite både placeringsmässigt och tempo. Återkommer med uppdatering. Kämpa på nu grabbar!! 

 

13:39. Täten flyger uppför grönstabacken. Precis där jag fick börja gå förra året. Minnen kommer tillbaka. Inte jättetrevliga minnen, men ändå vettiga att ha och kunna plocka fram så man vet vad det handlar om. Lidingöloppet är ingen lek. Extremt spännande tätstrid just nu med milen kvar, heja heja! 

 


13:52. 
Uppdatering halvvägs (15km) 

Oskar Lund – 59:59

Robert Davidsson – 1:03:22

Adam Sernheim – 1:04:22

 

Kan bli riktigt spännande detta. Håller Oskar? 3 minuters försprång på sluggern och Sernheim är ingenting på andra halvan. Vet Adam och sluggern om att dom har varandra i hasorna? Oskar jag hade en livesändning bara från den interna kampen mellan Oskar, Adam, Robert. KÖÖÖÖÖR!!!

 

14:20. Aborren är avklarad. Oskar går jämnast, 1:44 för honom där. Kampen mellan Adam och sluggern är olidligt spännande. Skiljer 10s vid backen. 1:55 mot 1:54:50. Fördel sluggern med 10 sekunder. 

Återkommer…

14:37. Vad håller du på med Oskar? Gå i mål nångång! 

 

14:41. Oskar i mål på 2:09:09. I

Snygg tid men tyvärr inget nytt pers, men verkligen inte illa pinkat med sargade hälsenor. Bra jobbat! 

 14:55. Adam Sernheim i mål på 2:23:02, riktigt bra tid i sin premiär. Robban ”sluggern” Davidsson, brutit?? Kanske har Chippet havererat, kanske blev han knäckt av att Adam sprang om sista kilometern och kastade in handduken. Hittar ingen tid på karln.. Tråkigt

14:57. DÄR är även sluggern i mål – 2:24:30! Något säger mig att det varit en kamp sista kilometern, blir spännande att höra vad dom har att säga om avslutningen. Bra jobbat grabbar!! 

 

15:47. Medaljen är bärgad. Kroppen sargad men hälsenan hel. Tyngre lopp får man leta efter…nån gång ska jag vara förberedd.

16.52. Äckelmagade undanbedes. Men det här är ju faktiskt en konditionsidrottsblogg. Sånt här gillar vi att frossa i eller hur? Lite Sluggerfötter.

 

Sen följde den sedvanliga ”banketten” på Kvarnen och #allatillkvarnen trendade på diverse sociala medier. Här ett urval av bilder:

Johan H och Robin W.
Sub 2.30 mannen.
Dimmigt. 
 

Två veckor senare var det dags för ÖIS-Loppet. Arvid var ute efter revansch.

09:28. Två gånger av två möjliga har jag åkt på spö av min käre bloggkollega i ÖIS-loppet. Dagens mål är att det inte ska bli en tredje gång. 1,5h till start. Vi ses! /örnen

 Oskar som olyckligt nog åkte på en förkylning efter Lidingöloppet fick kasta in handduken men följde ändå loppet från, ja, första parkett, skulle man kunna säga, och fick åka med tävlingsledaren i jakten på täten.

 

11:51 Dramatik i skogen, toabesök för ettan. Tappar ledningen.

Oscar Claesson lyckades mobilsera kraft efter skogsbesöket, Karin Spjuth vann igen och Arvid fick sin revansch på Sluggern. Men framförallt:

14:02. Frågorna är många; hur gick loppet? Placering/tid på respektive löpare från holaveden? Var prisbordet lika bra som tidigare år? Blir det after run? Svaren kommer, men först möste jag smälta att jag äntligen fick plocka hem en brödrost från prisbordet.. Hörs! 

 
Men där tog inte tävlingssäsongen slut och Arvid och Oskar (den riktiga) styrde kosan norrut mot Österbymo och Jätten Bule Löpet.

08:55. På väg. Baksideligister!

 

09:58. Snart dags för efteranmälan. Oskar har glömt kontanter så det blir spännande att se om svish har kommit till österbymo. Ryktas om att Kleist står på startlinjen, med andra ord är taktiken självklar. Jag gör som på grevskapsloppet i somras, tar rygg första 3 km. Kanske håller det denna gången 🙂 

 

10:25. Svish funkade felfritt. Österbymo levererar. Mötte både hallby-klanen och banrekordhållaren Staffan ek. Nu letar vi toa, haj. 

10:38. Legenden spottad. 

 

12:26. 7:a & 10:a. Halvnöjda.

12:44. Igenkända från bloggen. Stort!

 

13:37. Baksätesgodis.

 
 

Ett smakprov av årets liveuppdateringar. Dessa dagar har varit väldigt givande för oss och många har följt oss. Snart drar förhoppningsvis skidtävlingarna igång och då kommer mera från Holaveden live. 

 

 

 

Äntligen min färg!

Den nya Blodomloppströjan. Som ni ser så klär den lila färgen mig förträffligt. Den framhäver allt det goda ur mig. Och det vill inte säga mycket. 
Helt plötsligt avlöser loppen varandra. Tävling för andra veckan i rad. Precis så det ska vara. Blev 36.33 för mig. Mitt 5e snabbaste millopp nånsin. Känslan var okej. Hade tyvärr inte det sista som kunde pressat tiden under 36 likt förra året. Ni vet då när jag slog Oskar. Ja han var skadad. Men det står ju inte i resultatlistan. En av mina största meriter.
Nåväl. En 25e plats blev det i alla fall samt att familjen Nilsson bjöd in mig att snika på deras fikakorg efteråt. En riktigt lyckad tisdagskväll med andra ord.
Ständigt omtalade Nilsson kör Alliansloppet imorgon. 
Ironman 70.3 i Jönköping nästa år. Man blir ju lite sugen alltså. Historierna om kaskadkräkande sjösjuka triathleter i Kalmar förra helgen till trots. När det ”bjuds” (amatörer som jag får nog i och för sig betala dyrt) på sådana tävlingar i hemorten så borde det ju vara en självklarhet att i alla fall fundera på saken. Jag är öppen för det om en så säger. Men kanske skulle lära mig att simma först. Och sova om nätterna. För det ska ju vara bra det också. 
Häromnatten hade jag ett helvete med att sova. Jag vred och vände på mig i nån timme innan jag började lyssna på Värvet och intervjun med Magnus Härenstam. En briljant karl som tyvärr inte finns ibland oss längre. Men det jag inte visste var att alla avsnitt rullade på. När det ena var slut tog nästa vid och döm om min förvåning när jag vaknade av att Torsten Flink viskade något i örat på mig. För en stund trodde jag att han fanns där i mitt sovrum (där jag för övrigt sovit själv i veckan då övrig familj vidgat vyerna i Skåne.) Ett iskallt ögonblick. För hur hade man reagerat egentligen. Det finns väl kanske bara ett sätt som är värre att vakna på förutom ljudet av Torsten Flink. Rimligen doften av Torsten Flink.

Skogarna

Få saker får mitt inre att få mer frid än att spendera en dag i skogen med motorsåg. I Bergvik eldas det med ved. Så har det alltid varit men det gör inte sig självt. Det ska fällas, kvistas, kapas, lastas. Och då är vi ännu inte komna till vedbacken. Väl där ska det kapas för att sedan klyvas. När veden är kluven vilket den bör vara senast dymmelonsdagen så ska den ”floas” (staplas) för att kunna torka till sig ett par år innan det är aktuellt att eldas. Slutprodukten är ett varmt hus. Och det ska inte underskattas.

I förrgår var det vindfällor på repertoaren. Västvindsstormen vid namn Olle eller Anton eller vad han nu hette förde med sig ett och annat plockepinnområde på våra hektar kring Haurida. Icke att förringa är oberäkneligheten när ett antal granar lagt sig lite huller om buller. Ett enda felskär med motorsågen kan vara förödande. Man muckar inte med en gran som ligger i spänn helt enkelt. 
Huvudet på skaft alltså. Koncentration samtidigt som det blir en hel del slit i allt annat än bekväm terräng. Sågarbyxor när graderna drar sig mot sina 20 kan få även den late att svettas. Men på latsidan går inte att ligga när ett lass ska hem till Bergvik. Den saken är klar. 

Mer hård än så här är väl svårt att vara?

Tänkte lite på Sixten J när jag gick där och drog. Det här höll han alltså på med om dagarna innan han gav sig ut på sina pass. Hårdhet får en helt annan dimension när man tänker så. 
Skogssarbete är i alla fall att rekommendera som träningsform om man vill ha följande beståndsdelar:
Styrka
Uthållighet
Balans 
Naturupplevelse
Kunna dricka en folköl utan dåligt samvete i matpausen

För min del som bor i stan är dessa dagar svårslagna. Dels att få ägna sig åt lite hederligt kroppsarbete samtidigt som det görs nytta. Men också att känna lugnet som råder i skogen. Och det är rätt skönt att veta att denna tillflyktsort alltid kommer att finnas här oavsett vad som händer. 
Min läromästare i skogsbruk tillika far.

När far min kommer upp i skogen händer något och han förvandlas till en levande maskin och den redan grova nordsmålandska dialekten blir än grövre och fraser från tidigt 1900-tal tar över mer och mer. Bara att få höra det är värt allt slit. Men alla gamla uttryck till trots så är det ett som sammanfattar dessa skogsdagar helt och hållet. Inte minst ur träningssynpunkt. Myntat av min farfar som numera kör motorsåg i de sälla jaktmarkerna:
Idag behöver vi inte gå på gym.”
Han satte förmodligen inte sin fot på nåt gym någonsin men hans intuition sa väl att det var så det låg till. Och han hade inte fel.
Allt gott!
/Sluggern 

En Schweizisk armékniv.

 

Jag har en fäbless att vilja minimalisera och prestera.

Komprimera för att effektivisera.

Söka nya vägar och utmaningar.

Hela tiden vilja vara ute efter mest effekt på kortast tid.

Aldrig undvika att rannsaka och bekänna.

Ständigt driven av längtan.

Människans ändlösa drivkraft.

 

 

Allt kan inte komprimeras och plockas runt till höger och vänster.

Visa saker måste helt enkelt göras för att målet ska bli möjligt.

Realisten sätter rättfärdiga mål drömmaren svävar iväg och pessimisten vinner även när han förlorar.

En traktorgrävare är en traktorgrävare.

Både lastmaskin och grävare.

Men så står man där med jord och massor överallt och ett evigt vändande på stolen.

Wachtelhunden jagar det mesta. Snabbt och effektivt jagar han med korta stött och kan jaga  älg, hjort, rådjur, vildsvin, hare och räv.

Men det är sällan kul att stå där på älgjaktpremiären och hunden springer efter en kråka hela förmiddagen.

En bra helg innehåller ett kortare styrkepass, ett snabbt avskalat intervallpass och en långkörare på söndagen med effektiva impulser.

Det är rätt snart ett pass med komprimerade styrkeövningar följt av ett 90min långt intervall pass.

Och rätt som det är så blev det 65min hård kuperad löpning med Robert Davidsson.

Och jag älskade varje meter.

Alla gamla pass är förlorade men varje nytt är en chans till förbättring.

Två plagg och en historisk backe.

 
Backen börjar vid gödselbrunnen till den ladugård som var ibland dom första i konungariket att ha automatisk utgödsling.
Nu står den tom som ett minne och en startpunkt för den backe som går längs dom kilometerlånga sädesfälten sedan in i rövarskogen.
Det stiger till rejält innan jaktkojan och avslutas vid sparbankseken.
Det sägs att hästarna började frusta efter längtan efter arbete när Pantzar och gänget spände för dom inne i stallet på andra sidan vägen.
Pantzar var förman vid Lyckås med en väldig auktoritet och pondus. När han gick ut i hagen och visslade gick samtliga 25tal hästar direkt emot stallet. Inget behov av att vandra i hagen med grimskaft i näven. En hård man i en hård tid och en hård livshistoria. Under en stormig kväll fick han uppleva när en stor gren i den väldiga allén in emot slottet brast och slog av ryggen på hans son som då bara var en liten grabb. Han dog där den kvällen i allén. Utanför hans hem och sin familjs arbetsplats.
När köld och tystnad rådde över skärstad bildade Pantzars arbetshästar tåg uppför Lyckåsbacken för att hämta hem de grova furustockarna ifrån höjden ner till sågen vid sjön. De sågade bräderna gick till England och av mjölken i ladugården gjorde man ost i mejeriet så väl att man fick motta pris. Efter mejeriet brann skickades mjölken till Jönköping med tåget där greven höll med häst och vidare transport till mjölkföreningens mejeri. Där körde min farfar is ifrån rocksjön. Isen täcktes med sågspån och verkade som kylning för mejeriet hela året.
Nu är dom borta hästarna, korna, farfar och Pantzars gäng.
Döda och lite smått bortglömda medans solen åter tar fart för en ny runda runt jorden.
Morgonkaffe följt av löpning.
Drömmen ska levs springande.
 
 
 
Endast två plagg behövs när Arvid och jag ska springa Lyckåsbacken innan frukost.
 
Äldre inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑