Månad: augusti 2020 (sida 2 av 6)

Running towards a place

Nu dag, samma möjligheter.
Det känns som jag äntligen knäckt koden gällande kontinuitet. Man blir bättre av att träna regelbundet konstigt nog. Mata på. Dag ut och dag in. Ikväll blir det intervaller, ganska snabbt ska det gå för att förbereda mig inför att springa ganska snabbt på lördag. Då får ni slå på TVn för jag tror det blir sändning via statlig television. Har ni tur gästspelar jag vid två tillfället, men som sagt håll utkik.

Börjar bli riktigt sugen på terräng nu. Knallgula löv, ta på sig ett underställ på överkroppen, kanske långbyxor under morgonjoggen innan solen tittat fram och börjat värma. Det är en härlig tid som väntar faktiskt. Men det är åtminstone två bantävlingar kvar, så det gäller att hålla ut och avsluta snyggt.
Den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp.
Låt oss inte förlora mer.


fika med Mats Erixon behövs ibland för att ladda batterierna.

/ örnen

230820

En ny vecka tar sin början. Min vecka ligger där bakom sömnen och väntar men för dig nu, ny vecka. En höstigare vecka. En vecka där kortbyxorna bytts ut mot långbyxor. En sån där lite små fuktig sensommarvecka. Augusti är vackert det må man säga. En del löv skymtas redan gula nu.

Helt sjuk upplevelse under styrkepasset idag. Skulle avsluta med lite höga knälyft och sedan tå touch på stepbräda. Noll respons från baksida och säte. Om inte noll så högst begränsat, kantigt, stelt åt det grövsta. Det blir intressant att se hur det här kommer utveckla sig, framöver. Ålderdom?

Lite vinterlängtan drabbar än nu. Hade faktiskt på Vasaloppet lite i bakgrunden i fredagskväll. Det är sista veckan det är möjligt nu, att se sändningen på SVT play.

Ska beställa taklist i veckan.

Köksbänkskiva är svårt, hade varit lättare om budgeten varit större.

Warholm respekt!

Kommer ja springa något lopp under hösten? troligtvis inte.

Kommer ja få till något bra pass denna vecka? En målbild.

Vi hörs av

/Johan

 

 

Den nya tiden

Mot fjällen!

Idag tar jag Sommar-Saaben och styr mot Härjedalsfjällen för en veckas semester. Fjällöpning, MTB och kanske lite bärplockning väntar. Sommaren börjar lida mot sitt slut, gulnande löv börjar pryda skogen. Mörkret säker sig på kvällen. Jag letade fram fotogenlamporna för att lysa upp balkongen lite. Alltid något att glädjas över.

Äntligen börjar jag kunna köra lite riktiga löppass igen. Intervaller i Fiskartorpet i onsdags. Känslan är inte helt borta men uthålligheten behöver några pass till.

KM 3000 m i onsdags, jag hejade från sidan. Några veckor till sen vill jag också ha nummerlapp

Ökenvandring

Vilken helg vi hade i Uppsala. Hela team Friberg på samma hotell. Frukost, lunch, middag. Döda tid på hotellrum är något vi alla bemästrar väl. Pga publikfritt på tävlingsarenan tryckte vi ihop oss allihopa på hotellrummet när det väl var dags att heja fram våra kamrater vi television.  Coronasäkert. 10 grabbar i ett rum, det känns tryggt.
Ulfs manskap plockade hem 7 medaljer, ingen dålig utdelning. Då fick vi inget på de längre distanserna på herrsidan, vi var för kass helt enkelt. Det var damerna som levererade mest, Linn och Meraf gjorde upp om det på båda dagarna. Det rör sig om millimeter men Meraf stod tillslut som segrare och drottning av både 5000 och 10000. Vilka tjejer alltså! Suldan kom hem från Monaco och sprang hem ett guld på sin favoritsträcka 5000. Jag skulle vilja påstå att det såg skrattretande lätt ut, vilket det också är förmodligen.
Men det finns två medaljörerna som jag tycker sticker ut ännu mer. Visst, Suldan Meraf och Linn gör det väldigt väldigt bra, men faktum är att det kändes som tre solklara medaljörer. På herrarnas 1500 blev det dramatik, och något som jag skulle vilja beskriva som idrottshistoria.
Ett lopp som gick långsamt och avvaktade exploderade andra halvan och det visade sig passa Johan Rogestedt som handen i handsken. Rutinerad mästerskapslöpare. Slickar kanten i 1400 meter och avgör sista 25. Vilken kille och värd det mer än någon annan efter en rent ut sagt kass säsong. Lamslagen av Corona under våren, mörbultad på hårda träningpass med dåliga lungor och brutit alternativt sett ganska blek ut på de tävlingarna som väl blivit av. Men när det väl gäller är han där och kniper ett guld som ingen kan ta ifrån honom. Så mäktigt att se.
Bara sekunder efter att det stod klart att Roggan tog guld springer junioren Samuel Pihlström i mål som bronsmedaljör. Är det årets skräll? Kanske. Han började alltså med friidrott tidigt i våras, februari/mars där någon gång, och står idag som en medaljör i ett senior-SM. Det är galet. Och som han gör det! Inte samma rutin som Rogestedt under loppet. Åker på många smällar och törnar och halkar bak till en 9e plats ut på sista varvet. Där och då kände nog jag och många andra att det var kört för våran nya stjärna Pilen, men han gör en avslutning som är bortom denna värld och knatar in både på Rogestedt, Almgren och Danielsson. Magi! Idrottshistoria!
Sista varvet har klockats ett antal (rätt många) gånger av mig och jag får det till 53,5s. Med en sån avslutning är han livsfarlig. Passa er!

För egen del blev det ett tungt SM. Jag kände mig trött och seg ganska tidigt in i loppet som jag vill beskriva som en ökenvandring. Det var ohyggligt varmt, säkert långt över 30 grader inne på arenan. Sånt där slår hårt, men det är å andra sidan lika för alla. Jag försöker att gå med täten i hopp om att de ska slå av på farten inför ett avgörande. Min tanke var att jag ville slita mig med i tät  till 4,2 kilometer för att där kunna positionera mig bra inför ett slutvarv. Men det var såklart  önsketänkandet. Repet gick vid 3 kilometer lite drygt, och då var jag chanslös när det kom två gubbar bakifrån som öppnat mycket klokare än jag och jag slutar på en 9e plats totalt. Ändå nöjd att jag testade. Mitt första SM och jag tar med mig mycket nyttiga erfarenheter inför nästa gång.

Nu gäller det bara att ladda imon inför vad som komma skall. Läser ni bloggen så är ni givetvis uppdaterade.
/örnen

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑