Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /www/webvol29/1k/ioow4mputcjn7jr/holaveden-blogg.se/public_html/wp-includes/pomo/plural-forms.php on line 210
december 2019 – Holaveden

Månad: december 2019 (sida 1 av 7)

Ge mig kraft, ge mig styrka

Har blivit småkrasslig. Mjäkig. Nedsatt. Tröstlös. Ni vet hur det är. Inget är solklart. En vandrande dimma. Tvi fy och fasa.

Spelade kort ikväll, det blev så frustrerande som bara kortspel kan bli.

Dags för nytt år nya möjligheter. Har inte lust med någonting.
Så är det ibland.

Vi får se hur det blir.

/Johan

Anamarija Lampic

Den som spöar en Norsk är en favorit hos oss.
Häggström ligger trea i totalen på TDS. Vem hade tippat det?

Näst sista dagen på året. Näst sista dagen för hela detta decenniet. Det sista inlägget ni får av mig innan vi vänder blad och äntrar något nytt. Hur avslutar man på bästa sätt egentligen. Ska man blicka tillbaka och bli sentimental och nostalgisk? Det är absolut ett ett bra alternativ, men jag tänkte göra precis tvärtom. Lämna allt det som varit bakom mig och gå vidare. Jag för över alla mina bilder på mobilen till datorn och gör plats för att samla på mig lite nya minnen. Från januari 2016 har luren jag använt hängt med mig, och det har blivit en hel del bilder som nu ryker. Det är ganska mycket skit, men även en hel del fint som jag har svårt att släppa. Nu är det dags att gå vidare. Det har varit några turbulenta år om man tänker efter, mycket som har hänt och mycket som man varit med om. Men nu är det dags att släppa det och gå vidare. Firar in det nya med människor jag aldrig firat nyår med, det blir också fint på något sätt. Sedan tar vi ett riktigt avstamp in i 2020. Jag åker till Sydafrika och hoppas att det på nåt sätt sätter ribban för hur året ska bli. Bra rutiner, bra fokus men samtidigt ett roligt äventyr. Precis så som man vill ha det.

Jag brukar alltid, eller har i alla fall försökt de senaste åren, skriva en årssummering. Nu satte jag mig vid datamaskinen lite försent för att orka med det, men lovar att den ska sammanställas. Inte minst för min egna skull. Det är väldigt roligt att blicka tillbaka och summera hur det gångna året varit. Kommer i dagarna i början av 2020.

Gott Nytt År önskar Örnen!

 

Mot 2020

2010-talet går mot sitt slut. För mig började det i USA. Mina sista månader på universitetet. På väg ut i vuxenlivet. Började jobba…varje dag. Början på 2010-talet var nog då jag var som bäst tränad någonsin. Intervallpassen jag körde då känns rätt långt borta nu. Under 10-talet hann jag med en sväng i cykelsporten också, MTB och MTB-O tävlandet blev ganska ganska intensivt ett tag. Fick se stora delar av öst-europas avkrokar i jakt på världscupspoäng. På MTB blev höjdpunkten SM i Hallbystugan med en 7:e plats i veteranklassen M30. Att bli bra på MTB kräver en himla massa timmar, orkade aldrig riktigt lägga ner det. Löpningen har blivit 10-talets senare hälfts stora fokus. I och med Holavedens födelse och Arvids framfart så har löpningen givit mig mest motivation och passat in i livet bäst. Jag tror att 2020-talet kan bli PB-deceniet. 2030-talet kan nog bli lite kämpigt på PB-fronten så nu gäller det att passa på!

Tänkte avsluta detta deceniet som jag började det, med min kompis Steve som alltid har bra ideer!

Peace

Fritt fall.

Elden knastrar. Snöblandat regn. Smutsiga barn. Lek och skratt. En pinne blir en hel värld. Jag står och och tar in luften. Bara står där och ser rakt in i elden. Hjärtat värker lite. Huvudet snurrar. Men just där och då är jag människa igen.

Ingen har någonsin sagt att saker och ting är enkla. Kämpar med mina vedermödor. Glömde löparskorna till jul. Det är aldrig bra. Frossade i mat och dryck. Fredagen blev en fastedag. Vatten och kaffe. Behövde rensa ur. Börja från noll. Bygga upp.

En urladdning är nog aldrig fel. Gå tom för att bli full igen. Energi och glädje kommer inte av sig själv. Men valet är ditt. Tiden är din.

Har en mikroförkylning som skaver längs halsen. Den diffusa. Kan man bota med ignorans? Eller är den värd att ta på allvar?

Blev nästan en mil progressivt på julafton. Lät känslan styra farten och då blir det nästan alltid en självmisshandel. Det krävs och det gör gott. Men se julmaten gjorde sig påmind och jag fick illnita framför Fredriksson. Bromsa i tid är rådet.

/RD

 

 

Fortsättning

 

Varför äter du inte kyckling? För att det är en svag fågel.

/Pavel Tsatsouline

 

En god fortsättning har sin början. Resterna är nästan slut nu. Man funderar över vad man vill äta till middag? Man är mitt emellan födelsen och fyrverkerierna. Kanske nåt med morötter? En soppa känns fräscht.

Det är baltisk vinter utanför fönstret. Tungt. Åkte ett kort pass rullskidor. Mersmak. Kan vi resa oss efter ett sönderfall? Hur går vi vidare? Redån har fallit.

Mellantid. Vila. Paus. En titt på klockan, hinner vi ducka klimatförändringarna? Ska vi läsa en sida till om något vi redan tror på?

I vårt tidevarv tycks något komma tillbaka som varit försvunnit. Från 2020 kommer det styrda disciplinerade samtalet nå nya höjder. Ett bord, en moderator med mobiltelefon. Anförande & diskussioner.

Under min levnadstid här på jorden så måste det seriösa samtalet nåt botten för att sedan resa sig via internet. Nyfikenheten var kuvad men gror åter. Folk var antingen reserverade eller fulla av tyckande snarare än nyfikna kring infallsvinklar och idéer men kanske inte längre? Man kunde alltid dra satir över någonting som var obekvämt snarare än utmana sin egen ovisshet. Man kanske glömde att darwinismen också gäller visheten?  Klart och tydligt är att samhället saknar gemensamma värderingar och moraliska kompasser. Det finns ett hål i våran kropp.

När det finns ett ljusinsläpp i en skog så söker sig grenarna dit åt. Det är möjligt att miljöarbetet och hållbarhetstanken är vårat gemensamma projekt. Låt tävlingen börja. Sätt dig vid bordet, kära vän. Låt oss undvika det kortlivade marknadsutbudet och nå lite djupare och lite längre.

Sedan femtiotalet så har Nobelpristagarna i naturvetenskaperna samlats för samtal i televisionen. Så också i år. Tv är gammalmodigt och det märktes tydligt i klippningen här. Att komprimera är svårt. När klimatförändringarna kastades in som en het potatis så tog läkaren  Gregg L Semenza linjen hårdfört, forskningen är tveklös, det är snarare underdrivet än överdrivet och Onkologen Kaelin som sysslat med medicinsk forskning i 30år sa vad spelar det för roll om han räddar några tusentals liv när miljarder liv står på spel? Vad bör vi då göra? Biologen Peter Ratcliffe sa att inom hans område så kunde konsekvensen bli av att göra något att det blev lopar som spred sig i motsatt riktning och att utfallet inte alltid går åt den önskade riktningen. James Peebles talade lite om atmosfären och sa att risken att jorden blir en snöboll finns med sedan kallade Mr Kaelin honom för en kättare och vi kom inte mycket längre för den här gången. Men vi fortsätter väl?

Hållbarhet är ett gemensamt projekt för hela samhället inom alla beståndsdelar. Det är fundamentalt. Vi behöver hopp och levande idéer. Om vi vill idrotta, utveckla våra kroppar, inte vara skadade, minimera vårat åldrande så kan vi hör och häpna ta hjälp av ryssarna. Vi kan iallafall lyssna ett par timmar på den här killen

 

Äldre inlägg

© 2020 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑