Månad: september 2018 (sida 2 av 6)

Klättra mot toppen.

Vad det blåste till, rätt igenom livet liksom, det skakade och frestade. Friskheten fick en att vakna till liv, blomma ut. Vistakulleberget. Sjön är vacker när det stormar, när det böljar och far. Nästan svart piskas den till skum. Lär barnen att klättra i träd, i tallar med täta grenvarv, en bit upp är det mäktigt att känna hur vinden får träden att vaja fram och tillbaka, hjärnan bara wow kliv ner! Nyponen är lika röda nu som läpparna på en Rolling Stones t-shirt. Ekollonen är fallna till marken i överlevnadens syfte. Några få björkar börjar gulna, dra sig tillbaka. Pojkarna och ja har åtnjutit ljudet av en större hackspett som dunkat på i jämn takt under helgerna. Den danska stormen välte allt till marken, han har flyttat på sig och vi övar balansen på den fallna toppen. Det är världen det. Så som ja vill beskriva den.

Har tagit på mig det självutnämnda uppdraget att vara underhållningsansvarig under Lidingöloppshelgen. Känns som en uppgift ja kan bemästra. Oskar är logistikansvarig, Arvid står för kontaktnätet och Robban för prestationen. Vad mer kan man vänta efter Vasan och Göteborgsvarvet? Det är en stigande kurva.

Äta är ju huvudfokus efter tre mil i skogen. Är inte så bevandrad bland stockholmskrogarna som ja vill vara, drömmer om dom varje helg dock, L ’ Avventura, Pubologi, Etoile, Frantzén. AG på kungsholmen blir det, 6platser, alla redan upptagna, där kan man få sig en välgjord förrätt, en hamburgertallrik a la mannen  som blev McDonalds ansikte utåt. Romrussin och kaffe sen vidare, vidare mot odenplan? Väljer man något åt andra väljer man gärna något bekant.

Holaveden är väldigt intresserade av det gamla Sverige vs det nya Sverige. Mannen som hittade sprickorna i folkhemmet ställer just nu ut på fotografiska museet. Lars Tunbjörk med utställningen Tunbjörklandet – blicken från sidan. I det gamla Sverige så var saker stängda på Söndagar men i det nya så är saker öppna när folk är lediga. Hur det är här vet ja faktiskt inte, måste kolla upp.

En Snickare har gått ur tiden. Tommy Marko vila i frid. Han som valde att göra debut på skidor den där dagen då det illsnöade i plusgrader på Ikhp och man skulle åka tjugovarv. När ja var liten hjälpte han farsan att få huset beboligt oh till hjälp fanns en skitunge som sprang runt och kastade ut hans verktyg i snön från andra våningen. Barn, säger då det. Skulle ta på mig nya kalsonger precis, i den lådan låg allt det bortstädade legot, äpplen faller aldrig långt från träden.

Skulle vilja utveckla och öka upp speakerarbetet, fem jobb på en säsong räcker inte för att bli bättre. Vet inte hur man ska gå till väga riktigt. Grymt trevliga tävlingar häromsistens i Asby. Sport, tacka gud för det.

Sveriges fjärde starkaste man Andreas Ståhlberg med sin förtjusande armbryterska Emma Pihl. 21 Oktober går finalen av Sveriges starkaste man 2018. Holaveden stöttar Andreas och Mjölby.

Ola Johansson Asbys starke man.

Nej nu kör vi, framåt!!!

 

/Johan

7 November

Remember, remember the fifth of november….Då är det dags att komma ihåg att komma på kretsmästerskap om 2 dagar. 7 november kommer IK Vista ta över denna show efter att vi sprang in vintern på ÖIS förra året medans den första snön föll över det nylagda elljusspåret. I år blir skådeplatsen IK Vistas elljusspår. Mjölksyrafesten kan börja!

Mer info kommer inom kort att dyka upp lite varstans i ett flöde nära dig!

Spenderade helgen i det gamla Sverige, en bruksort nere i Småland. Alla känner alla och romantiken kring den svunna tiden då bygdens lag med arbetare spelade fotbollsmatch mot grannorten ligger tät som röklukten efter en kväll på krogen under tidigt 2000-tal. Det kommer aldrig bli som förr igen.

Mot Lidingö!

/OL

25

Tänk om man kan få till åtminstone ett personbästa den här himla skitsäsongen. Då hade det känts som att man tar ett steg åt rätt håll när allt annat går åt precis det motsatta. När löpningen går bra, då går även jag bra som människa. Simple as that. Jag är för tillfället för dålig för att sätta nåt personbästa, men på en distans jag aldrig tävlat på förr är det ju omöjligt att inte klara av det. 25 varv på råslätts nylagda tartan fick bli lördagsunderhållningen. Debut. Lite nervös men jag tog det med en klackspark precis som allt annat jag tar mig för. Har jag gjort nåt seriöst här i livet? Förmodligen inte. Det blev ett perfekt lopp där jag öppnade lugnt, kände efter hur benen reagerade och sen höll jag ihop det utan att egentligen förta mig helt och hållet. Hade jag bonkat stenhårt en veckan innan Lidingö är det inte säkert jag hade tagit mig till grönsta över huvud taget, så den risken var jag inte villig att ta. 16:19 på första halvan. Kontrollerat. Försökte öka något mot slutet och hade sparat så det räckte precis. 16 blankt på andra halvan. Nu har jag ett DM-silver och ett DM-brons i min samling. Hade varit kul med ett guld innan den så kallade löparkarriären är över. Växjö-Omar gjorde ett fantastiskt lopp, öppnade med 3:20 första kilometern och landade på 30:17 i mål. Bäst i Småland 2018.

Ett PB denna skitsäsong blev det. Även om det var på en debutdistans. Nu känns det faktiskt bra igen, eller helt okej åtminstone. På fredag åker vi upp till Stockholm, hela bloggkollektivet. Palle, 27 kör. Vi andra får vila upp oss. Jag vet att det blir en helg att minnas, det var längesen vi gjorde något tillsammans. Robbans bröllop senast och alla som var med där och stängde dansgolvet vet ju hur minnesvärt det blev. I veckan ska jag hitta en startplats och ragga in mig i första startled. Ses vi där?

/örnen

I efterdyningar av stormen Knud gjorde jag debut. Jättenya skor och jättekorta shorts. Beckham-frilla anno 2003. Nytt PB väntas på lördag, jag lovar. Då blir inte denna säsongen så dålig trots allt.

 

Vid tablån före play

Blev sittandes och tittade på filmen om Björn Borg – och John McEnroe ska väl tilläggas. Jag växte upp i kölvattnet av Sveriges stora tennisframgångar på 70- och 80-talet med Borg, Wilander, Edberg. Före Björkman, Norman och Johansson under sena 90-tal och tidigt 00-tal. På den tiden ”man” var idrottsintresserad på riktigt. Vi såg det som gick på teve. Var det innebandy följde vi det. Var det Davis Cup i tennis såg vi det. Kval till allsvenskan. Elitserien i pingis. Hockey-VM. Annars var det text-tv som gällde. 377-379. Resultatservice när det var som bäst. Och radiosporten förstås. Fortfarande det bästa. Filmen Borg väckte en längtan tillbaka till den där tiden. När allt inte var så lättillgängligt. När man fick nöja sig med det som fanns. Det gjorde att det fanns en bredd i synen på idrott. Tennisracketen packades. Cykeln gick i ilfart upp till Öis-gårdens asfaltsbana och sen spelades det. Game-set-match. Ett gammalt spjut hittades i gömmorna och vi kastade 75 meter kortare än Jan Szelesny som vi sett på nån Golden League-(ja det hette så)gala. Golf spelades med bandyklubba på en 9-hålsbana i trädgården efter att ha sett Jesper Parnevik i  British Open. När Eurosport visade motocross-VM dröjde det inte länge innan lastpallarna hade blivit platåhopp. För att inte tala om alla världscupstävlingar i längdskidåkning och skidskytte(lillasysters paradgren) som utspelats utanför köksfönstret. Eller handbolls-VM i farmor och farfars kök.

Fan nu blev jag sådär patetiskt nostalgisk igen. Nå väl. Det var inte bättre förr. Men det var annorlunda och jag gillade det. Även om man hade mer än älskat att kunna knäppa på vilken match eller vilket evenemang när som andan föll på. Å andra sidan hade man väl aldrig kommit utanför dörren om så varit fallet anno 1999.

Ska vila knäet från löpning idag med. Kanske ut och jogga imorgon. En vecka kvar till Lidingöloppet. Två veckor till Äppleloppet. Tre veckor till Öis-Loppet. Fyra veckor till PeterNilsson passerar 50-strecket. Och fem veckor till en annan når 30. Ljuva år.

Styrkan på ÖIS var lika brutalt som jag hade förväntat mig efter rullskidsintervallerna. Men vilket pass. Palle briljerade med lätta steg och starka armar. Det ligger nåt i luften. Sanna mina ord.

Arvid har Björn Borg-aura.

/RD

Bra flyt.

Det flyter på bra nu för Holaveden och dess vänner. Oskar dundrar på i uppladdningen mot sub 115minuter. Långa intervaller på arbetstid och långpass kvällstid. Som vanligt lämnas inget åt slumpen. Arvid lämnade lättjan kvar i Jkpg och drog till Göteborg där han piskat upp lidingölopps segrare och väckt nyfikenhet hos en förbundskapten. Han har skrotat lallarnas distans 15km och går för 30. I det här livet måste man bara prova. Cykelbenen kan komma att göra succé. Robban åkte på pisk av en öbo som tog illa åt knät men han tror på start och då är han alltid vass, gjorde sitt livs löppass förra veckan. Själv tror ja starkt på en lyckad helg, formen är iallafall godkänd över kortare distanser. Skam till den som inte går för det till en början. Startar 10min efter dom andra då mitt obefintliga tävlande tydligen inte är något man kan seeda sig på.

Någon som seedat sig är PeterNilsson. Elitledet och låneskidor på Klarälvsloppet 90km i helgen. Imponerande. Holaveden följer det här med spänning.

Träffade Jocke Larsson intill kålstubben i Onsdags, ha verkar laddad för Lidingö. Väggade kraftigt för två år sedan, på god väg mot sub 2,15 men sen nattsvart. Han är egentligen ingen långdistansare, har experterna sagt. Enligt experterna så borde han springa 800m istället men hur kul är det? Formen är iallafall god, det är kanske iår det händer?

Man måste hålla på hela tiden om det ska hända något.

Gör inte som ja utan skicka in eran anmälan i tid.

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑