Bläddrar och bläddrar

Ibland förekommer det väl så pass mycket hembygdsromantik här att vissa av er kräks. Men det är bara stänga av datorn och gå ut i trädgården och klippa gräs i så fall. I alla fall jag kommer fortsätta vara kär i hembygden, idrottslivet där och över historien. 
 
Min käresta och jag ska snart bege oss till denna hembygd, permanent. Husköp blev sommarens stora grej och nu försöker vi rensa ur så mycket skit det finns ur vår befintliga boplats. Hon förbannar sig över att jag har svårt att slänga saker. Och ja, det har jag. Jag kan inte släppa mina gamla Offside-magasin som jag förmodligen aldrig kommer öppna igen. Jag vill spara Aftonbladet från den 22 juli 2014 för att Molly föddes då och jag har kvar samma blaska från 2012, dagen efter Bruce Springsteens legendariska andra kväll på Ullevi. Varför vet jag inte. Men de ska med. De besitter väl inget större värde egentligen men…
 
Till min stora glädje hittade jag dessutom ett exemplar som definitivt är ovärdeligt. 
 
Började lite oskyldigt bläddra och blev fast. Klubbens 80-åriga historia skildras under de första 70 åren. Redan innan klubbens bildande 1936 spelades det fotboll på åkern söder om där ÖIS-gården ligger idag. Då betalades en hyra till bonden som hyrde ut den provisoriska fotbollsplanen. 90 kr/år. Några ungdomar som ville undersöka möjligheten att starta en förening var det 1936. Idag något helt annat. En rörelse. 
 
Något jag fastnar vid är mångsidigheten hos flertalet av idrottarna som nämns. Speciellt förr i tiden. 
Lennart Fritsell som än idag ser i stort sett varenda a-lagsmatch i fotboll på plats till exempel. Fotbollsspelare, bandyspelare, skarpskytt, höjdhoppare, orienterare. Allround är ju verkligen inte att ta i. 
 
2006 slutar den här antologin av texter. Därifrån och till nu har jag med flera försökt skriva vidare på historien om vår förening. Men det är inte utan att man är ödmjuk inför allt vad det innebär att vara del av en förening. Så många timmar, så mycket slit och idéellt arbete har lagts ner på vägen fram hit. 80 år av stolt historia. Och det finns tusentals liknande föreningar i Sverige. Det är de som för landet framåt skulle jag vilja säga. 
1970 anordnades ett intressant lopp. Dags att det återupplivas? Kanske var någon av våra läsare med och kan berätta? Jag vill veta mer än så här. 

5 kommentarer

  1. Skärstadloppet på skidor. Över stock och sten, gölar och mossar. Bl a hela Långemossen. Inte som dagens pistmaskinpreparerade skidmotorvägar. Gällde att kunna åka skidor utifrån terrängen. Juniorklassen och 15 km motion startade i Stackeryd. Härlig utförskörningen ner mot Vistavallen varannat år, lite tuffare start de andra. Gissar att sista loppet gick ca 1980?
    Starta loppet igen?! Krävs mycket snö och kyla, mycket röjning av banor och troligen ett mycket stort engagemang!
    Skulle ju vara en utmaning för er extremlöpare att köra bansträckningen på sommaren, skulle vara kul att se passagen av gölarna…

  2. Sitt inte på bollarna! Hördes jämt och ständigt vardagskvällar på Vistavallen. Nu ser man ju vart det kommer ifrån. Bra text robban, man vill genast veta mer.

  3. Skärstadloppet:
    Det kördes alltid ÖIS-Vista (eller tvärtom), 30 km. Starten i Stackeryd var för halva distansen. Fanns även ungdomsklasser med banorna vid målet.

  4. Som sagt var, jag har aldrig gillat Vista MEN Vi hade varit nollor utan varandra! RESPEKT ROBBAN DAVIDSSON!!

Lämna ett svar till H O L A V E D E N Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑