Fragment från en söndag i mars

Hej. 

Jag började sammanfatta mitt Vasalopp. Råkade trycka på fel knapp och allt försvann. Därför blir det här en jättekort sammanfattning.
Jag lever. Jag mår bra. Det gick bra. Så jävla bra.

Det var ett slit hela vägen men när det kom till kritan var jag bättre än vad jag trodde. 1118 för att vara exakt. Mycket över mitt mål på plats 1500. 
Vasaloppet 2015 glömmer jag aldrig. Det blöta sugande föret skiljde agnarna från vetet. Alla som gick i mål är hjältar. 
Boendet i Dala-Järna höll hög internationell klass. Mina Lekerydsbördiga sambos – Peter Nilsson och Markus Qvarnström – höll absoluta världsklass. Markus och Justyna K har för övrigt en schism. Han fick dödsblicken i första backen och dessutom en hockeytackling när hon gick fram som en pansarvagn efter kaosstarten. Fortsättning följer.
Skidorna höll sådär klass. Men det var flera som kände så. Jag ska inte klaga. Har man betalat dyrt för att utsätta sig för något sånt här så har man det ändå ganska bra. Däremot förstår jag varför jag tappade så många placeringar på slutet. Tanken slog mig när åkare på åkare stakade förbi på platten men jag var för trött för att titta efter.
Jag provade Husets special på Rojdas i Dala-Järna efteråt. Det var allt på. Helt ok.
Jag och Peter såg Anders Aukland på lätta ben några timmar efter målgång. Anders Aukland såg en helt annan syn.
Jag hoppas kunna sammanfatta bättre snart. Men vi får ta det bit för bit. Det tar tid att smälta sånt här.
En stadig universalfrukost.
Tack.

3 kommentarer

  1. Grymt bra kört Robert.

  2. Gött med nytt pers! PB-slaktens år har bara börjat!

  3. Körde du med silvertejp som fästvalla, eller vad har du under skidan?

Lämna ett svar till Marcus Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑