Månad: februari 2015 (sida 2 av 6)

Dagen då vågdalarna gick djupa på vättern.

 
”Ohh jag har ingen tid till att vara här.”
Ett klassiskt uttryck ifrån en delvis legendarisk arbetsledare. 
En gång i tiden aktiv i Skärstadalen.
Uret rusade ifrån honom så fort han öppnade ögonlocken om morgonen.
Hur han än gjorde åkte han alltid hem ifrån kontoret för tidigt och kom hem försent.
 
Anledningen till denna inledning är att jag själv i skrivande stund sitter lite trångt till.
Ska till Löparlegenden för tung bänk 4×1 innan kvällens höjdpunkt, måndagspokern.
Därimellan ska en måltid slängas ihop till en som föddes hungrig och en som föddes upp på glass.
Annars blir det friskt att höra legendens åsikter om skid vm, citatmaskin som han är.
Ska fråga hur det blir med reg skylten till fin bilen.
Nu när springa snabbt inte enbart är fegt utan beundransvärt.
Reg skylten 32.11.
Bara så vi vet.
 
 
Blötvädret är ingen höjdare.
Vi ska inte tala om blåsten.
Vättern var upprörd och vågorna skummade.
Och all denna vind skulle pressas imellan två stora tegel schabrak.
Mitt i vägen för all denna bråskande vind var jag placerad.
Själen grät och sklettet skakade i takt med p4 musiken.
Jag svor på finska.
Kändes rätt.
 
En bekants hustru ropade nyligen till sig ett frikort* på skådespelaren Tom Selleck efter att ha sett om tv-serien Magnum på en svensk streamingtjänst.
Han har nu kontrat under skid vm med alla norskor.
En annan kille i byn försöker hitta motbevis på att Therese Johaug inte är den vackraste människa världen hittils producerat.
Jag tänker att namnet Johaug måste ha sin härkomst ifrån nordisk mytologi.
När snön lagt sig Johaugs stavar sköt kraft blixt sågs och sedan kom ljud.
Och en gris åts om och om igen.
Många har iallafall ny bakgrundsbild på datorn.
 
Förutom denna skit texten så har jag några bra på gång. Faktiskt.
Ska förhoppningsvis skriva dom under veckan.
Kan bli tufft när det är sista träningsveckan innan Vasaloppet.
Vill åka mycket skidor nu men detta väldiga väder.
Blir det tävlingar i Aneby ihelgen?
 
* För den religionsbundna och äldre läsarkretsen så är ett frikort något som kan spelas ut inom äktenskap när möjlighet till brottningsmatch uppstår med en tonårsförälskelse alt person upphöjd till status gud alt gudinna.

i form; peppar peppar

ta i trä
 

Det är måndag morgon, och mitt huvud känns så tungt. Precis som Povel Ramel hade uttryckt det. Undrar vad han har för pers på Lidingöloppet? Är man uppvuxen där är det väl mer regel än undantag att man någon gång måste springa?
 
Som sagt, formen känns god. 3 veckor med kontunitet i löpträningen har bidragit till att löpsteget känns fjäderlätt och lungorna lika starka som självaste Gunde Svans. Nu kryddar jag lite förstår ni väl, men ändå. På lördag ska jag springa träningstävling. Blir första riktiga testet på hur formen verkligen är, antingen kass eller vass. 
Hur vet man då att man är i form? Ja, antingen gör man som Bjarne Andersson. Nyper sig i magen med vänsterhanden och i tinningen men högerhanden. Är det samma tjocklek på magen som tinningen är man i bra form. Eller så springer man i drättingebacken, och kan man föra en diskussion på väg upp är man också i form. Om man inte får något svar från den man tränar med får man hålla en monolog för att testa formen.
 
 
Annars då?
 – Orimligt mycket TV-tid. Men det är väl okej med tanke på vad som visas. Hittills får svenska landslaget godkänt, men inte mer än så. Å andra sidan är det många godbitar kvar. Hoppas herrarna kan leverera under kommande tävlingar.
 
 – Är skid VM i falun döden för SkiGo? Mycket strul med stavarna hittills, kämpa SkiGo!
 
– Northug är magiskt. 
 
 
En skidbild som väger upp allt löparsnack. Att jag inte är anmäld till årets Vasalopp tar emot, mer än väntat.  Börjar rycka rejält i stakmusklerna bara av tanken att ställa sig på startfållan i Berga By. Nästa år……. 
 
 
måndagsmusik när den är som bäst..

Skidkunskap

Senaste veckan har skidor varit hett i media. Skid-VM verkar bli en succe efter bara två tävlingsdagar. Här får du lära dig lite om tekniken som försöker säljas in till dig.
 

Äntligen lördag

Två dagar med feber fick räcka tyckte kroppen. Trodde jag. Efter att ha varit hemma en dag extra, nästan i onödan (nåväl fick ju se sprinten i sin helhet), så var det så återigen dags att ge sig in i jobbleken igår. På lunchen var jag hemma och la på universalklister och hann med och äta lite också. När så arbetsdagen var slut föll ett strilande regn och påminde om att det bara är idioter som åker skidor nu. Väl vid Hallbystugan testade jag kroppen som varit ifrån träning i över en vecka och gick hårt med grymt fäste i stigningarna. En riktig ursvettning har aldrig skadat som min far säkerligen skulle ha utryckt det. Det skadade inte. Men vet heller inte om det gjorde nytta. Ja, ja. Det är ju lugnt. Det är ju drygt 192 timmar kvar till Vasaloppet att bli frisk på. Däremot blir det inget tävlande denna helgen heller för min del. Det blir däremot en heldag med skiathlon. 

För övrigt:
Oskar fyllde år i förrgår. Det firade jag med tårta.
Såg ni Wassberg på VM-sprinten ute och handgripligen rättade till banan? Sånt är jag svag för.
Underbart att se Stina Nilsson som sparade på jublet tills sista metern var körd. Fokus hela vägen. Grattis Björgen. Det var ditt sista mästerskapsguld i en sprint.
Jag har slutat titta på kommande väder. I en tid där Google-fieringen ligger som hinna över hela tillvaron så är det alltid kul att få någon överraskning.
Idag spelar ÖIS första träningsmatchen för året mot Mariebo 13.30. Tips: 3-1.
Måste jag köpa ett par hörlurar så jag kan lyssna mer på musik. Jag har tappat taktkänslan.
Holaveden har lyft en intern diskussion om att spela in något poddavsnitt nån gång kanske. Radioutbildad som jag är så går jag igång på sådant. Men vad säger läsarna? Hade ni lyssnat?

Fredagsfys.

Februari är varvens månad.
 
Bergets konstsnöslinga är som en simbassäng där barn hoppar ner och upp med en ohämmad glädje tillsynes till outtröttlighet. 
Jag blev trött i veckan.
Det var bara att kasta sig i igen och klänga sig upp för backarna för att åka ner igen och börja om på ett nytt varv.
Många varv blir det.
 
 
Körde 100min i onsdags. 
Det är bra länge.
Precis innan leda.
Hårt i diagonalbackarna på slutet.
Tiden för längre pass är förbi.
Värst var blötan.
Jag gör uppror mot vädret.
Ingen bryr sig.
Det blir som det blir.
Det är som det är.
 
 
I tisdags började jag hos löparlegenden.
Bänkpress och Iggy pop. 
Av glädje för livet.
Uppvärmning följt av bänk.
5×5 på 70kg.
Det var tungt satan.
Ett raseriutbrott senare och mycket stönande, frustande och mentalenergi nerifrån tårna så har viktlasset passerat bröstkorgen rätt antal gånger.
Ser nu att det är 80kg på stången.
Självhatet byts till belåtenhet och jag beger mig söderut.
Svänger in på fogdegatan.
Korsar Norra parkgatan och svänger upp på bondegatan.
Står åter parkerad på berget.
60min stakning med ett avslut med 4x400m med 1,5min vila.
 
 
Skrattade hela vägen hem.
Han är rolig.
Olof Wretling.
 
 
 
 
Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑